Today, Scania day...
Hej Kära NI...
Idag är det en sådan tröttskalledag, vet ni, tröttskalledag undrar ni? Vad är det??
Lätt att förklara, det är IDAG!!
Ni vet en sådan dag då allt är same, same, men ändå så kryddlöst?
Please spice it up!
Idag är det en sådan tröttskalledag, vet ni, tröttskalledag undrar ni? Vad är det??
Lätt att förklara, det är IDAG!!
Ni vet en sådan dag då allt är same, same, men ändå så kryddlöst?
Please spice it up!
Krigarkvinnan
Ikväll, är det en annorlunda kväll. En aning sorgset, lite berörande och jag ska förtälja varför....
I alla fall, Cleo har skrivit en krönika till en känd Stockholmstidning (kommer ut i Oktober), och jag får tyvärr inte ypa ett ord om vad krönikan kommer att handla om (dock har hon läst upp den för mig).
Jag vart berörd, minnen från mitt förgångna döck upp (ni vet dessa minnen som vandrar hand i hand med ens känslor), och nu spökar dom för mig, dansar mitt framför ögona som en suddig, uselt gjord 30-tals film.
Så jag tänker på alla kvinnorna som fostrar sina barn, alldelles själva, dessa starka krigarkvinnor som biter ihop och kämpar vidare, jag ler stolt, jag har haft en sådan mor, jag har själv många gånger varit i den sitsen. Men destå mer ser jag sådana kvinnor dagligen, inte med ett barn utan med två, eller fyra barn att fostra, mata, klä och skydda under tak. Och förutom det ska dom dessutom stimulera, ge kärlek och tid (så dyrbar tid som inte finns tillhands när man jobbar på två eller tre olika jobb). Vart är orken? Vart tar pedagogiken vägen när man är trött, hungrig eller frustrerad?
Men min skarpaste fråga, miljon-kronorsfrågan, är denna:
Vart är Papporna? Vad gör dom? Hyser dom samma känslor, och ansvar som krigarmammorna? Går dom hungriga för att mätta sina barn? Sparar dom in, sätter sina barn främst?
Jag önskar verkligen att ni läser krönikan när den väl kommer ut.
Min väninna Cleo, (ni som har följt bloggen ett tag vet vem jag pratar om, och hennes betydelse i mitt liv).
I alla fall, Cleo har skrivit en krönika till en känd Stockholmstidning (kommer ut i Oktober), och jag får tyvärr inte ypa ett ord om vad krönikan kommer att handla om (dock har hon läst upp den för mig).
Jag vart berörd, minnen från mitt förgångna döck upp (ni vet dessa minnen som vandrar hand i hand med ens känslor), och nu spökar dom för mig, dansar mitt framför ögona som en suddig, uselt gjord 30-tals film.
Så jag tänker på alla kvinnorna som fostrar sina barn, alldelles själva, dessa starka krigarkvinnor som biter ihop och kämpar vidare, jag ler stolt, jag har haft en sådan mor, jag har själv många gånger varit i den sitsen. Men destå mer ser jag sådana kvinnor dagligen, inte med ett barn utan med två, eller fyra barn att fostra, mata, klä och skydda under tak. Och förutom det ska dom dessutom stimulera, ge kärlek och tid (så dyrbar tid som inte finns tillhands när man jobbar på två eller tre olika jobb). Vart är orken? Vart tar pedagogiken vägen när man är trött, hungrig eller frustrerad?
Men min skarpaste fråga, miljon-kronorsfrågan, är denna:
Vart är Papporna? Vad gör dom? Hyser dom samma känslor, och ansvar som krigarmammorna? Går dom hungriga för att mätta sina barn? Sparar dom in, sätter sina barn främst?
Vilka funderingar, jag har redan hittat mitt svar. Vill på inget sätt generalisera, men jag lyckas antagligen göra det ändå... Och för världsfredens skull måste jag säga er, att nej, jag är inte bitter. Se er omkring, bara, titta noggrant...
Jag önskar verkligen att ni läser krönikan när den väl kommer ut.
You oughta know...
Youtubade en aning, kom över denna...
Så träffande...
Så träffande...
Beijos,
Månadens Bästa
Ja eller till och med ÅRETS.
Svårt att boka hela året, så jag fegar... Månadens bästa tar vi!
Läs detta:
Blev helt kär...
Svårt att boka hela året, så jag fegar... Månadens bästa tar vi!
Läs detta:
Kvinnan kom från mannens revben, inte från fötterna för att bli trampad på.
Inte heller från huvudet för att vara över mannen.
Utan från sidan för att vara jämlik.
Under armen för att vara beskyddad, nära hjärtat för att vara älskad..
Inte heller från huvudet för att vara över mannen.
Utan från sidan för att vara jämlik.
Under armen för att vara beskyddad, nära hjärtat för att vara älskad..
Blev helt kär...
Semester Sugen...
hALLO mY DEARS,
OJ,
Hallo my Dears, menade jag ju!
Som ni nu märker har jag förvandlats till en multi-kulti kvinna...
Lagom internationell, förklarar sen... Maybe..
Men för er kännedom har jag förvandlats...
Förvandlats till en Partypingla... No more, No less...
Väldigt sugen på allt som går att dansa till/med. Och fullt kapabel att njuta av varje sekund... Önskar att jag hade börjat tidigare, istället för att "Moffa" i soffan ett antal månader. Men som Cleo säger: Allt har sin tid.. Och damn, det är min tid NU!!
So C´mon, Lets Play.... Pretty Please.
Bye, Bye Semestern
Hej Kära ni...
Önskar att jag hade något bättre förklaring till varför jag har totalt struntat i att höra av mig till er (rättare sagt; varför jag inte har skrivit i min dagbok...) TYP.
För C´mon det är mest jag som roar mig med det här....
Men det har funnits några få saker jag har velat skriva av mig, men jag har helt enkelt inte vågat...
Finns ju känsliga läsare (might BE)... Hehe...
Men nu vill jag bara säga att SEMESTERN är över...
SO, HERE WE GO!
AND HERE I COME!
Önskar att jag hade något bättre förklaring till varför jag har totalt struntat i att höra av mig till er (rättare sagt; varför jag inte har skrivit i min dagbok...) TYP.
För C´mon det är mest jag som roar mig med det här....
Men det har funnits några få saker jag har velat skriva av mig, men jag har helt enkelt inte vågat...
Finns ju känsliga läsare (might BE)... Hehe...
Men nu vill jag bara säga att SEMESTERN är över...
SO, HERE WE GO!
AND HERE I COME!
Snigel, snigel...
Finns det inte en barnramsa som går ungefär så? Eller snarare börjar så? Eller nåt? NOT?
Skitsamma, det känns som om jag har svalt en snigel... Kan vara värmen, kan vara jag... Who knows, who knows...
Som om hela världen kör på ultrarapid, men jag, jag har snigelfart i min bubbla...
Luftbubbla, neeej, för det känns som om jag kippar efter andan hela tiden... Hela tiden. Heeela...
Ja okej, ni fattar!
Men sanningen är den att saker har hänt, sånt som jag kanske har varit lite förtegen om, sånt som jag har behövt smälta, och några få saker som jag måste hitta den komiska sidan av för att kunna berätta...
Får väl svälja en clown nästa gång...
Men jag tror att jag är igång igen... Hehe..
Enjoy,
.
Skitsamma, det känns som om jag har svalt en snigel... Kan vara värmen, kan vara jag... Who knows, who knows...
Som om hela världen kör på ultrarapid, men jag, jag har snigelfart i min bubbla...
Luftbubbla, neeej, för det känns som om jag kippar efter andan hela tiden... Hela tiden. Heeela...
Ja okej, ni fattar!
Men sanningen är den att saker har hänt, sånt som jag kanske har varit lite förtegen om, sånt som jag har behövt smälta, och några få saker som jag måste hitta den komiska sidan av för att kunna berätta...
Får väl svälja en clown nästa gång...
Men jag tror att jag är igång igen... Hehe..
Enjoy,
.
Hjärnsläpp
Ont, ont i huvudet, ont i halsen, ont & ont.
Vill skriva, men vill det inte. Har skrivkramp, har ändå massor att berätta.
Har hjärnsläpp men äger dock en hjärna. Känner mig vacker men så ofräsch..
Svart eller vit? Svart eller vit?
SSSssss..
Vill skriva, men vill det inte. Har skrivkramp, har ändå massor att berätta.
Har hjärnsläpp men äger dock en hjärna. Känner mig vacker men så ofräsch..
Svart eller vit? Svart eller vit?
SSSssss..
Sleeping Beauty...
For you all,
Skvalp musik.
Senare Version,
Skvalp musik.
Senare Version,
Älvan found him.
Helt otroligt!
Facevärlden (facebook) är helt otrolig. Men mer än så, så är Älvan ett geni.
Låt er inte luras av hennes väna tingelingsätt. Bakom dom sprakande "Elfdust" finner vi Machiavellis adept.
What to do, What to do?
Facevärlden (facebook) är helt otrolig. Men mer än så, så är Älvan ett geni.
Låt er inte luras av hennes väna tingelingsätt. Bakom dom sprakande "Elfdust" finner vi Machiavellis adept.
What to do, What to do?
Dagens Lyckostund
Små, små guldkorn förgyller ens dag! Och jag blir lite, lite varm över dessa mini-händelser.
Igår var det drakungens karatedag, så jag, Älvan, med tillbehörande barn (som ett påhäng),(skoja bara), (eller inte), stod vid pendeltågstationen väntandes på.... Ja, pendeln, såklart.
Ut genom Pendeln stiger En Kille, som stirrar, vilket jag gärna retribuerar (finns ordet, eller har jag precis hittat på den?)
Enligt Älvan, (her words, not mine), så höll han på att ramla baklänges. Hehehe...
Han var fascinerad, JAG var fascinerad, vi höll på att bryta nacken, the two of us...
Pirrande känsla det där... Glad att Älvan var mitt vittne. Att allt inte bara liksom utspelades som en film i min inre Biograf, so to speak...
Vi har ju setts förut, lite då och då, in my neighborhood, och vi har alltid lekt stirr-leken. Like stirr-leken. Stirr-leken RULES.
Och nu fick jag det bekräftat, jag fantiserar inte, Hehe... Lycko mig, eller hur? (läs: Jag är inte schizad! I´m NOT. NOT )
Okej, inget mer med det, tänker jag. Förutom att Älvan tror sig känna igen honom. Nån bekants ex, med tillhörande barn. (that explains flickan han går och bär på ibland).
Vi fikar, går runt i centrum, fönstershoppar, till och med köper toppar och skvallrar, vi skvallrar för glatta livet. Tungan bara halkar konstant över våra olika ämnen. Såsom bara vi knäpp-förtroliga kvinnor kan. (Älvan & Me, ingen annan) (kände att jag behövde förtydliga det.)
På tillbakavägen, mina vänner, på tillbakavägen, vid perrongen, "bumpar" vi med honom och hans lilla dotter. Världen är bra liten, twice in a day, du. TWICE.
Hmm, vi återgår till stirr-leken, men nu, destå mer raffinerat, (har ni hört om hund tricket?). Vi använder oss av söt barn-tricket (inte så himla söt, enligt älvan.) Mycket effektivt, faktiskt, för ungen blir helt fascinerad av mig. (Helt säkert att hon har lärt sig stirr-leken av pappa).
Det genast besvärligt, för jag är ju trots allt av den drakonska falangen, och jag tilltalas bara av barn som jag får sniffa på. Inget slår barnlukt. Luktar du bajs, så stick, du är inte min favorit!
Jag låtsas, eh, va fan. Jag ler, himlar med ögonen och ser alldeles förtjust ut. (sanningen är den att PAPPAN är förtjusande).
Så inget mer händer, Bebis stirrar, Pappan stirrar, Älvan och ungar stirrar, sist men inte minst stirrar JAG. Hela vägen till vår station, ända fram till Pizzerian.
Konstigt att jag inte bröt nacken...
Men jag somnar med ett leende, och det är guld värt. Guldkorn-smulor. Säkert från Guds oändliga Bageri, men ändock.
Love guldsmulor.
Dagens kommentar
Jepp,
Scenario:
Jag bloggar, medans vi (drakmamma & unge) tittar på Ghost whisperer och käkar tärnade vattenmelon. Detta kallas för simultanförmåga, Kära ni.
Ungen lutar sig mot mig och viskar:
- Får jag skriva nåt till din nya man?
- Skriva vaddå?
- Jag älskar dig (ler han finurligt)
- Men jag har ingen ny man, så jag skriver inte till honom.
- Gör du inte?
- Nej.
- Vilken tur, du är ju så snygg, mamma.
Någon som fattar tankebanan?
Scenario:
Jag bloggar, medans vi (drakmamma & unge) tittar på Ghost whisperer och käkar tärnade vattenmelon. Detta kallas för simultanförmåga, Kära ni.
Ungen lutar sig mot mig och viskar:
- Får jag skriva nåt till din nya man?
- Skriva vaddå?
- Jag älskar dig (ler han finurligt)
- Men jag har ingen ny man, så jag skriver inte till honom.
- Gör du inte?
- Nej.
- Vilken tur, du är ju så snygg, mamma.
Någon som fattar tankebanan?
Gammal? Jag? Do NOT think so....
I´m keeping up.
För några dagar sen, blev jag inbjuden till något. Till en ny community (trodde jag), av Cleo (trodde jag igen).
Hade fel i båda fallen, typ händer ju så sällan. Att jag har fel, (borde förtydlig det, tycker jag).
Men allt har sin mening, och jag gick med i twitter villigt. Frivilligt.
Nu vet ni hur Twitter kan se ut.
Twitter: Narcissism på 140 tecken.
Draken: Narcissisten som försöker vara fyndig på 140 tecken.
Måste vara uttråkad för att skapa ännu en huvudvärk.
I´m keeping up.
För några dagar sen, blev jag inbjuden till något. Till en ny community (trodde jag), av Cleo (trodde jag igen).
Hade fel i båda fallen, typ händer ju så sällan. Att jag har fel, (borde förtydlig det, tycker jag).
Men allt har sin mening, och jag gick med i twitter villigt. Frivilligt.
Nu vet ni hur Twitter kan se ut.
Twitter: Narcissism på 140 tecken.
Draken: Narcissisten som försöker vara fyndig på 140 tecken.
Måste vara uttråkad för att skapa ännu en huvudvärk.
Onsdag morgon
Som sagt, och jag är vaken, rysligt tidigt.
Tänkte på mitt senaste drakunge inlägg, kom fram till att jag var väl sockersöt. Jag som hade principfast beslutat att vara mer drakig... Lyckades med det i ungefär, sisådär några timmar, en dag på sin höjd!
Vill bara dela med mig att jag gillar barn, skarpt. Helst grillade. Marinerade med Harissa.
Nu kände jag mig genaste mänskligare! Eller borde jag säga draknormal.
Goood Morgon på er! By the way...
Have a very nice rainy day....
Tänkte på mitt senaste drakunge inlägg, kom fram till att jag var väl sockersöt. Jag som hade principfast beslutat att vara mer drakig... Lyckades med det i ungefär, sisådär några timmar, en dag på sin höjd!
Vill bara dela med mig att jag gillar barn, skarpt. Helst grillade. Marinerade med Harissa.
Nu kände jag mig genaste mänskligare! Eller borde jag säga draknormal.
Goood Morgon på er! By the way...
Have a very nice rainy day....
Hjärt Bakning.
Kort litet inlägg om hur söt min drakunge är.
IBLAND BLIR JAG ALLDELES TILL MIG.
Idag hade min son en läxa, han skulle baka scones. Det var en svenska-matteläxa. Han skulle lära sig att följa receptet (mått) och sen beskriva hur det var att baka.
Jag slapp hjälpa till med läxan. (tack gode gud för det.) Helt värdelös på att baka.
Jag kan laga mat. Väldigt gott faktiskt.
Jag kan baka pajer & göra desserter. Alldeles utmärkt.
Men jag är definitivt kass på att baka bröd.
Kan lyckas någon enstaka gång med scones. Nöd&näppe.
Som tur är, gjorde han läxan hemma hos Älvan. And I was saved from a big, big FIASKO.
Till saken:
Drakunge kommer hem glad i hågen & säger att nu har han bakat scones till mig!
Och han har gjort hjärtan....
Var genast tvungen att provsmaka mitt scones hjärta.
Hmm, glad i hågen och tacksam mot Älvan, avslutar jag min tisdagsnatt.
IBLAND BLIR JAG ALLDELES TILL MIG.
Idag hade min son en läxa, han skulle baka scones. Det var en svenska-matteläxa. Han skulle lära sig att följa receptet (mått) och sen beskriva hur det var att baka.
Jag slapp hjälpa till med läxan. (tack gode gud för det.) Helt värdelös på att baka.
Jag kan laga mat. Väldigt gott faktiskt.
Jag kan baka pajer & göra desserter. Alldeles utmärkt.
Men jag är definitivt kass på att baka bröd.
Kan lyckas någon enstaka gång med scones. Nöd&näppe.
Som tur är, gjorde han läxan hemma hos Älvan. And I was saved from a big, big FIASKO.
Till saken:
Drakunge kommer hem glad i hågen & säger att nu har han bakat scones till mig!
Och han har gjort hjärtan....
Var genast tvungen att provsmaka mitt scones hjärta.
Hmm, glad i hågen och tacksam mot Älvan, avslutar jag min tisdagsnatt.
Träning
Har börjat träna så smått, hemma. DVD hemma. Core nåt, som Friskis och Svettis, fast ingen märker att man fuskar. Skitbra! Liksom! För den som gillar blåsa sig själv. Typ sådana som jag...
Så bekvämt så, dessutom... Slipper åka någonstans, slipper duscha på ställen där fotsvamp florerar. Slipper titta på gamla tanter och få åldersångest. Slipper känna andras svettlukt, och besparar min medmänniskor detsamma.
Okej, till saken hör att nu när jag har blivit en träningsfreak, har jag införskaffat träningskläder. Enkla sådana, vi smygbörjar, tänkte jag. Så jag väljer ett par billiga från H&M.
Kunde välja mellan tre färger. Svart, grått and then, White.
Så jag valde dom vita, off course, tyckte att det skulle passa bra med min kommande solbränna. Eller när jag ska gå ut och promenera lite casual, sådär. Passa på att se lite sportig och snygg, dessutom. Vad är det för fel med det?
Åh, ni fattar va? Var lite ironisk på min egen bekostnad. Inte troligt att jag kommer använda detta som träningskläder. Snarare som hemma-slappar kläder, dag i soffan-kläder. Möjligtvis kommer dom att användas som ska ut&handla-mat kläder...
Får se, hur länge träna DVD-hemma håller....
Så bekvämt så, dessutom... Slipper åka någonstans, slipper duscha på ställen där fotsvamp florerar. Slipper titta på gamla tanter och få åldersångest. Slipper känna andras svettlukt, och besparar min medmänniskor detsamma.
Okej, till saken hör att nu när jag har blivit en träningsfreak, har jag införskaffat träningskläder. Enkla sådana, vi smygbörjar, tänkte jag. Så jag väljer ett par billiga från H&M.
Kunde välja mellan tre färger. Svart, grått and then, White.
Så jag valde dom vita, off course, tyckte att det skulle passa bra med min kommande solbränna. Eller när jag ska gå ut och promenera lite casual, sådär. Passa på att se lite sportig och snygg, dessutom. Vad är det för fel med det?
Åh, ni fattar va? Var lite ironisk på min egen bekostnad. Inte troligt att jag kommer använda detta som träningskläder. Snarare som hemma-slappar kläder, dag i soffan-kläder. Möjligtvis kommer dom att användas som ska ut&handla-mat kläder...
Får se, hur länge träna DVD-hemma håller....
Snygg i Lördags
Ja min lördagskväll började sent. Snygg & sent.
Kom fram till stan vid midnatt. Och det första som händer är att jag blir uppraggad av Johannes, 25 år.
På T-Centralen, eller från rättare sagt från T-centralen. För som den sanna gentlemanna förföraren han verkar utvecklas till, följer han mig hela vägen till Grodan (Östermalm), och lämnar mig vid entrén.
Trots att jag säger att jag är 37. Modig pojke det där, så jag premierar honom med att spara hans nummer på min telefon. Jag låtsades inte, twittrade inte istället, utan gjorde det på riktigt...
Johannes är halvbarn, precis som jag (minus ålderskillnaden då, såklart), Exotisk, såg bra ut, bor i närheten och jag har ingen aning vad jag ska göra av/med honom. Tyvärr. Så jag passar (tror jag). Behöver väl inte bestämma mig riktigt än, eller hur?
Okej, väl i Grodan träffar jag mina följeslagerskor, vid det här laget vet ni säkert att, det är Cleo & Mrs. Japanese. Jag är så förutsägbar....
Neej, Mrs. Japanese är inte personen i mitten.
Vi var på MMA Galans efterfest, och ni förstår att det simmade av fighters på stället, som fiskar i sanden. Kippandes efter tjejer. Ingen stil har dom, tydligen har dom fått en smocka för mycket, och så går dom och stoltserar sina blomkålsöron..
Åh, har jag glömt att nämna att många var kortare än mig? Skit, jag är surrounded by smurfar!!
Anyway, vi gängar ihop oss med några killar och tjejer, och festar... Vi bestämmer oss för att köra en STHLM Tour. För kvällen betyder det, Grodan, Village, Solidaritet, nån Kebab-House, hem.
Men nu kommer jag fram till kvällens tänkvärda...
Och det är hur Män/Kvinnor beter sig....
Ett fenomen antagligen, det här med katt och råtta spelet (nu undrar ni vem f.n är råttan, i Know..).
And the outcome brukar vara the same, med vissa exeptioner.
Här kommer exempeln:
Jag träffar en gammal bekant, hälsar. Hans fightervän blir alldeles till sig och ber honom presentera oss. Vilket han gör. Jag hälsar artigt, presenterar mig, uppfattar hans namn och att han ser bra ut (inga blomkålsöron dvs.)
Jag återvänder "my attention" till min gamla bekant, säger ett par ord, ler till fightern och drar vidare.
Resterande av kvällen tillhör vi (fightern & jag) samma sällskap. Och under hela kvällen smygtittar han på mig och "charmar" tusentals andra kvinnor. (believe me, när jag säger "charmar" så är det ett snällt ord).
Nu undrar jag febrilt, eller kanske inte så febrilt längre...
Tror Män, att ju mer Kvinnor dom får på fall framför en annan kvinna, destå mer Åtråvärd blir han?
Låt mig svara min egna fråga. Absolut!
Kvinnorna hängde över honom som klasar!
Själv minglade jag med mig själv i hörnet och tyckte att hela scenariot var...... Fascinerande Disgusting....
Kom fram till stan vid midnatt. Och det första som händer är att jag blir uppraggad av Johannes, 25 år.
På T-Centralen, eller från rättare sagt från T-centralen. För som den sanna gentlemanna förföraren han verkar utvecklas till, följer han mig hela vägen till Grodan (Östermalm), och lämnar mig vid entrén.
Trots att jag säger att jag är 37. Modig pojke det där, så jag premierar honom med att spara hans nummer på min telefon. Jag låtsades inte, twittrade inte istället, utan gjorde det på riktigt...
Johannes är halvbarn, precis som jag (minus ålderskillnaden då, såklart), Exotisk, såg bra ut, bor i närheten och jag har ingen aning vad jag ska göra av/med honom. Tyvärr. Så jag passar (tror jag). Behöver väl inte bestämma mig riktigt än, eller hur?
Okej, väl i Grodan träffar jag mina följeslagerskor, vid det här laget vet ni säkert att, det är Cleo & Mrs. Japanese. Jag är så förutsägbar....
Neej, Mrs. Japanese är inte personen i mitten.
Vi var på MMA Galans efterfest, och ni förstår att det simmade av fighters på stället, som fiskar i sanden. Kippandes efter tjejer. Ingen stil har dom, tydligen har dom fått en smocka för mycket, och så går dom och stoltserar sina blomkålsöron..
Åh, har jag glömt att nämna att många var kortare än mig? Skit, jag är surrounded by smurfar!!
Anyway, vi gängar ihop oss med några killar och tjejer, och festar... Vi bestämmer oss för att köra en STHLM Tour. För kvällen betyder det, Grodan, Village, Solidaritet, nån Kebab-House, hem.
Men nu kommer jag fram till kvällens tänkvärda...
Och det är hur Män/Kvinnor beter sig....
Ett fenomen antagligen, det här med katt och råtta spelet (nu undrar ni vem f.n är råttan, i Know..).
And the outcome brukar vara the same, med vissa exeptioner.
Här kommer exempeln:
Jag träffar en gammal bekant, hälsar. Hans fightervän blir alldeles till sig och ber honom presentera oss. Vilket han gör. Jag hälsar artigt, presenterar mig, uppfattar hans namn och att han ser bra ut (inga blomkålsöron dvs.)
Jag återvänder "my attention" till min gamla bekant, säger ett par ord, ler till fightern och drar vidare.
Resterande av kvällen tillhör vi (fightern & jag) samma sällskap. Och under hela kvällen smygtittar han på mig och "charmar" tusentals andra kvinnor. (believe me, när jag säger "charmar" så är det ett snällt ord).
Nu undrar jag febrilt, eller kanske inte så febrilt längre...
Tror Män, att ju mer Kvinnor dom får på fall framför en annan kvinna, destå mer Åtråvärd blir han?
Låt mig svara min egna fråga. Absolut!
Kvinnorna hängde över honom som klasar!
Själv minglade jag med mig själv i hörnet och tyckte att hela scenariot var...... Fascinerande Disgusting....
Lägger av..
Har funderat en bra stund på det här med bloggen...
Svävt fram och tillbaks om hurvida (nu kände jag mig viktig) jag ska hålla på och skriva nonsens för typ en läsare (mig själv inkluderat).
Har inte längre intresset att skriva varje jävla dag. Inte sjuk längre (snarare kärlekskrank). Mina gaddar är giftlösa nu, så jag klarar inte ens av att låta bitter.
Fattar ni? Det är en jävla katastrof... No fucking inspiration!
Har blivit så självmedveten att jag inte vill bjuda på mig själv ingen... Har inte hittat tonen, läs vill ju liksom skriva skarpt och slående och tycker bara att det är jobbigt... Har prestationsångest, eller en smärre sådan. Anyway... Funderat, funderar igen...
Kommer fram till att jag kan lägga det på marinad... Eller börja ljuga ihop saker (vilket jag egentligen har gjort hela tiden, lite iallafall).
Äh, Skojar bara, ni (mig inklusive) blir inte av med mig.
Svävt fram och tillbaks om hurvida (nu kände jag mig viktig) jag ska hålla på och skriva nonsens för typ en läsare (mig själv inkluderat).
Har inte längre intresset att skriva varje jävla dag. Inte sjuk längre (snarare kärlekskrank). Mina gaddar är giftlösa nu, så jag klarar inte ens av att låta bitter.
Fattar ni? Det är en jävla katastrof... No fucking inspiration!
Har blivit så självmedveten att jag inte vill bjuda på mig själv ingen... Har inte hittat tonen, läs vill ju liksom skriva skarpt och slående och tycker bara att det är jobbigt... Har prestationsångest, eller en smärre sådan. Anyway... Funderat, funderar igen...
Kommer fram till att jag kan lägga det på marinad... Eller börja ljuga ihop saker (vilket jag egentligen har gjort hela tiden, lite iallafall).
Äh, Skojar bara, ni (mig inklusive) blir inte av med mig.
A.K
I´m In Love...
With Her....
With Her....
