Bolisen loves me. Part 1.

Hade lovat er (egentligen mig själv), att jag skulle skriva mina Bolis erfarenheter....

Nu kommer ni tro att jag skojar, och Cleo kommer gå upp i taket (för hon hatar dessa), Men Bolisen (som man säger i mina kvarter), har en förkärlek till lilla, tiny, me.....
Och efter att ni har läst om min små historier, bör vi nog analysera:
Vad är det som egentligen händer....

Mitt första möte med Farbror Blå, var Peder, i Grekland, närmare bestämt den där ön... Fan, min favorit Ö, och så står det helt still typ. Måste vara boozzen. Kreta såklart. KRETA.

Han hittade mig på ett uteställe, året var 96 eller 97 (ni fattar), jag är gammal som gatan, egentligen. Farbror Peder var civilare, och borde vara vid det här laget närmare femti, eller nåt sånt.
Men då, var jag ung & blåögd, han muskulös och från Norrland.

          
            Neej, inte alls bekymrad över att jag "outade" en gammal civilare...

So what, att han ser ut som något jag inte skulle ha satt på mig någonsin, den gamla trasan. Han var manlig och äldre (minst 10 år äldre). And So? Han var spännande... Han tog mig med stooorm.

Så pass att, när han skulle landa, i Arlanda en vecka efter mig, stod jag vid flygplatsen paketerad som en surprise. Synd bara att hans plan var kraftigt försenad, och att jag moloket tvingades skutta hem igen (det var trots allt ett antal timmar vid terminalen). Men han ringde...

Låt oss göra en kort historia kortare, han dumpade mig via telefonen, medans jag var i Brasilien. Några dejter och veckor senare. Anledning: inget sex, påstår jag. Anledning: Ålderskillnaden, påstod han.

Jag förstår honom. Skulle aldrig falla mig in att äta lammkött, nuförtiden. Hehe...

Men trots allt undrar jag, vad gör du nuförtiden, Peder?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0