Hey Mr. Taxi Driver!
Ja, idag syndade jag (trots att jag har lovat dyrt och heligt)...
Jag åkte Taxi (eller som min son sa förr i tiden.... Taski.) Priserna... om inte annat är förbluffande taskiga....
Men, men jag gjorde det i alla fall... Tidsoptimisten i mig tog över och konsekvensen blev denna bilresa. Har jag berättat om min inre klocka? Att drakkvinnan lever under en annan tid? Den kallas Brasse tid. Hehe...
Anyway, mr. Taxidriver är en man på, låt oss säga, femtio år. Pratglad, käck och kurd från Ryssland. Hade ingen aaniing att det fanns kurder i Ryssland... Ser ni? Taxiresor är skola det med... Fick en släng av allmänbildning... Dock inte grattis... Äh, ska sluta tycka synd om mig själv.....
Eftersom min nyfunna vän är, alldelles lyckligt nyfiken på mig, tänker jag blixtsnabbt på vem jag är idag? Ja, drakinnan har olika alter-egon beroende på sin motspelare och på hennes humör...
Kunde inte ljuga om min ålder för jag ska betala med visa, finns risk att jag måste visa legitimation... Kunde inte hitta på en make, noo ring on my finger...
So, I became.. En Brasiliansk mamma, änka, och fortfarande singel......
Det är alltid lika roligt att se mäns första reaktion på Brasilien... Det är som om deras ögon beslöjas ögonblickligen, och upp "poppar" mulatt amazonen, lättklädd och dansandes samba.. Dom skriker ut Pelé, men tänker nåt annat (det syns ... på dreglet)..
Vid frågan om jag är gift, ändrar jag propert mitt ansiktsutryck, låter en strimma av sorg titta ut och förkunnar att jag är änka... Alltid lika intressant att se reaktionen på männen då det uttalas... Blicksnabb ånger för deras tidigare syndiga tankar, lite tafatta tankar medans dom skruvar sig, och just idag, vid taxi-sätet. Obehaglig nyfikenhet pockar på så att lika snabbt som dom har beklagat sorgen smattrar dom fram, nästkommande två frågor, När och Hur? Det går bara inte att hejda....
Sist men inte minst undrar dom, lite i smyg varför jag är singel? Jag ser hur två av många tankar träder fram... Hon bär sorg, har inte kommit över det, är lojal.... Eller den andra varianten... Vem vill ha en småbarnsmamma? Vem vill bära på denna bagage?
Men idag så var min käre taxi-chaufför originell och vågad! Jaa det var han! Lyckos mig! Lyckos mig...
För detta trillar ur hans mun....
- Va? Skojar du? Är du singel? Vad är det för fel på dig? Är du konstig?
Så jag vänder mig om ler sockersött, och väser fram....
- Va? Hur menar du, nu? (standardfråga för att köpa mig tid och sätta någon på pottan)
- En sån vacker kvinna som du, singel? Nåt fel på dig måste det vara....
Trots att han ler och fortfarande är käck, så fattar jag att han ÄR allvarlig, gravallvarlig.....
- Självklart, kontrar jag. (nu har jag åtminstone tagit fram en strategi)
- Vad är det?
Så nu, tecknar jag med fingret runt huvudet och trallar, Nananananaaaaniii
- Jag är schizofren och hallucinerar när jag inte tar min medicin.
Jag spärrar upp ögonen och ler, så knäppt som möjligt.....
Muahahahahaaahahaaa, dagens sanning!
Kommer leva på detta länge.....
Jag åkte Taxi (eller som min son sa förr i tiden.... Taski.) Priserna... om inte annat är förbluffande taskiga....
Men, men jag gjorde det i alla fall... Tidsoptimisten i mig tog över och konsekvensen blev denna bilresa. Har jag berättat om min inre klocka? Att drakkvinnan lever under en annan tid? Den kallas Brasse tid. Hehe...
Anyway, mr. Taxidriver är en man på, låt oss säga, femtio år. Pratglad, käck och kurd från Ryssland. Hade ingen aaniing att det fanns kurder i Ryssland... Ser ni? Taxiresor är skola det med... Fick en släng av allmänbildning... Dock inte grattis... Äh, ska sluta tycka synd om mig själv.....
Eftersom min nyfunna vän är, alldelles lyckligt nyfiken på mig, tänker jag blixtsnabbt på vem jag är idag? Ja, drakinnan har olika alter-egon beroende på sin motspelare och på hennes humör...
Kunde inte ljuga om min ålder för jag ska betala med visa, finns risk att jag måste visa legitimation... Kunde inte hitta på en make, noo ring on my finger...
So, I became.. En Brasiliansk mamma, änka, och fortfarande singel......
Det är alltid lika roligt att se mäns första reaktion på Brasilien... Det är som om deras ögon beslöjas ögonblickligen, och upp "poppar" mulatt amazonen, lättklädd och dansandes samba.. Dom skriker ut Pelé, men tänker nåt annat (det syns ... på dreglet)..
Vid frågan om jag är gift, ändrar jag propert mitt ansiktsutryck, låter en strimma av sorg titta ut och förkunnar att jag är änka... Alltid lika intressant att se reaktionen på männen då det uttalas... Blicksnabb ånger för deras tidigare syndiga tankar, lite tafatta tankar medans dom skruvar sig, och just idag, vid taxi-sätet. Obehaglig nyfikenhet pockar på så att lika snabbt som dom har beklagat sorgen smattrar dom fram, nästkommande två frågor, När och Hur? Det går bara inte att hejda....
Sist men inte minst undrar dom, lite i smyg varför jag är singel? Jag ser hur två av många tankar träder fram... Hon bär sorg, har inte kommit över det, är lojal.... Eller den andra varianten... Vem vill ha en småbarnsmamma? Vem vill bära på denna bagage?
Men idag så var min käre taxi-chaufför originell och vågad! Jaa det var han! Lyckos mig! Lyckos mig...
För detta trillar ur hans mun....
- Va? Skojar du? Är du singel? Vad är det för fel på dig? Är du konstig?
Så jag vänder mig om ler sockersött, och väser fram....
- Va? Hur menar du, nu? (standardfråga för att köpa mig tid och sätta någon på pottan)
- En sån vacker kvinna som du, singel? Nåt fel på dig måste det vara....
Trots att han ler och fortfarande är käck, så fattar jag att han ÄR allvarlig, gravallvarlig.....
- Självklart, kontrar jag. (nu har jag åtminstone tagit fram en strategi)
- Vad är det?
Så nu, tecknar jag med fingret runt huvudet och trallar, Nananananaaaaniii
- Jag är schizofren och hallucinerar när jag inte tar min medicin.
Jag spärrar upp ögonen och ler, så knäppt som möjligt.....
Muahahahahaaahahaaa, dagens sanning!
Kommer leva på detta länge.....
Kommentarer
Trackback