Slappar Söndag
Har nämligen tagit semester...
Idag har jag koncentrerat på Hem & Barn (inte i den ordning, egentligen). Vaknade tidigt (fast jag somnade sent). Vi (jag och min lille) gjorde iordning oss och åkte till Filmstaden Sergel. Med Cleo´s grattis biljetter såg vi på Madagascar 2. Gabbi stortrivdes, med popcorn, godis & läsk... Jag slumrade till då och då, och skrattfnissade ibland.
Efter filmen var det dags för McDonalds och hemgång... (Gabriel blev överlycklig, äter nästan aldrig där).
Väl hemma städade vi som tokar, nu skiner allt & det doftar ljuvligt (nyrent).
Vi har slappat hela eftermiddagen och det tänker jag fortsätta med! Så det så!
Have a very nice Sunday!
Trollbesök hos Pappidupolo
Den sortens troll som sänker "the Spirit", till och med, av dom starkaste...
Varning, öppna inte dörren, om, han knackar på hos dig!
Trollet kom på besök redan till frukost, hungrig & grinig och fast det är sent, vill han fortfarande inte lämna pappidupolo....
Sjas din fula råtta!

Sopa ut honom pappidupolo!
Låt oss sjunga för fulla muggar!!!
Sov Gott, Pappidupolo. Ha underbara drömmar, önskar Gabriel med Mor. (jaa, han är vaken.... Vi sov middag)
Inför Resan
Ja, för er som känner mig, någorlunda, eller som har kollat in min sida på Facebook, vet ,vid det här laget, att min son och jag kommer att göra en liten tripp...
Jag ska till Brasilien, har inte varit där på sju år, och jag lääängtar...

Gabriel reser före mig, med mormor och 9 dagar senare tar jag flygplanet till São Paulo. Tror ni, någonstans att att jag har börjat packa?? Inte ens Gabriels grejer? (han reser ju först...) Då har ni verkligen koll på läget... För jag har inte ens rört, ett finger. Som mest, har jag, tagit ut resväskan till gästrummet! Men jag ska... Jag ska... SKA......Snart.......
Tillsvidare blir det lite skvalpmusik, både till er och för mig.......
Enjoy,
Har jag smittat av mig? Vill ni hjälpa till och packa? Lovar att jag tar med mig en överaskning från Brasilien....
Ingen Volontär? Så uselt.....
Troll Lördag Kväll
Okej, tänkte tala om för er, varför jag tycker att det går Troll IDAG!
Tanken var att min lördag skulle se ut så här:
Jag skulle vakna tidigt (runt 8).
Men det gjorde jag inte, trots att telefonen ringde konstant... Så lyckades jag somna mellan samtalen.
Jag skulle plocka undan lite i lägenheten.
Inget av det blev gjort, jag SOV.....
Skulle sola vid halv tio.
Som sagt..... Sov... Men lyckades sola senare, mycket senare, typ vid 13.
Skulle hämta Gabriel, ca kl. 10, hos Älvan, & passa på att fika.
Hämtade Gabbi, vid 13.30, & passade på att äta lunch....
Skulle äta familjelunch hos mamma kl 13.00 och Gabbi skulle sova över där.
Styvsysterns unge har fått vattkoppor och ögoninflamation, så vi kunde inte gå dit (för hon var där), mamma trodde att Gabbi redan hade haft vattkoppor.... Och där rök min utekväll... Puff....
Tänkte om och kom fram till att jag skulle blogga lite. Läsa andras blogg, under eftermiddagen.
Först så fick jag inte igång datorn, när jag väl lyckades, så segade datorn, därefter fick jag problem med bloggportalen.....
Ja ni fattar... Och trollen härjade inte bara hos mig, Neej hos Cleo med... Det blir ingen utekväll för henne heller, hon fick ett mystiskt och förvånande telefonsamtal och hon är trött & grinig. Dagen är liksom TUNG... Smokat med smogg, liksom...
Så nu sitter jag vid soffan, kollar på X-men med Gabbi, och undrar vad kommer att ske härnäst? Dagen är ju inte över..... än...
Beware.... Mooahahahahaaa....
Troll Lördag
God Morgon, Sweeties!
Ja, jag vet att det är inte så hemskt tidigt... Men idag var sängen skön, de facto, väldigt skön....
Måste påpeka att jag stiger upp med en konstig känsla, det går troll under helgen, nästan helt säkert... Morgonen kanske inte är så god trots allt?
Tror ni inte?
Ska förklara allt sen, men först ska jag:
- Klä på mig
- Borsta tänderna
- Tvätta ansiktet
- Gå och sola
- Hälsa på hos Älvan
- Hämta Gabbi
- Återvända hem
Be safe under Troll-Lördagen!
God Natt!
Förra inlägget tog mig en timma, minst, att få klart. DET VAR MRS JANE´S FEL!!
Skoja bara, portalen var trög och jag envisades med att få in alla dessa bilder....
Som tur är... Hade jag en hemlig vän som sällskap!

Jaa ni, jag haaar sån tuuuur.... Att jag köpte den på vägen hem!
Nu önskar jag er alla en verklig god natt!
Vernissage, Äntligen framme...
Vi hittade till slut till Hotell Diplomat (nu låter det väl som om vi irrade omkring, vilket vi INTE gjorde), MRS. Jane har stenkoll...
Gick till loungen, hängde av oss och blev bjudna på Champagne... So far so good...
Men sen föll det lite platt liksom... Eller vad säger du, Mrs. Jane? Var det som du förväntade dig?

Reklamen lovade mer, tycker jag...
Men det var trevligt och jag blev lite nostalgisk, läste lite om Bossa Nova´s uppkomst och historia, Vi minglade ytterst lite... Ingen snygging där inte... Så vi bestämde oss till slut att dra till Riche, för att se hur utställningen var där bort... Ett enda ord, då! OBEFINTLIG...
fotnot (eller nåt): Bossa Nova är en musik-rörelse som tog fart 1958.
The Girl från Ipanema är en känd Bossa Nova sång.
Original Engelska
Vi bestämde för att käka istället och gick längs Birger Jarlsgatan till vi stannade vid East. Dumma, dumma mig som inte tog kort på vad vi åt... Det var ljuvligt... Som förätt tog vi friterade Babysquids med chili. Mrs. Jane tog stekt fläst till varmrätt & jag valde tempuraschrimp rolls med några suchibitar till..... Mumms......Otroligt mätta, strosade vi till T-Centralen för att åka hem.
Vi konstaterade att det inte ens var första advent och Julpyntet, var redan framme....

Snygg Julbelysning i Normalmstorg
Fin till Vernissage
Till en början vill jag bara klargöra att jag fick värsta ångesten... Ville vara så snyggggg... Fråga mig inte varför....
Så jag duschade & tvättade håret (alltid bra om man vill lukta gott och inte som en brasilianks buss i rusningstid, hehehee).
Rakade mig under armarna och benen (inte för att jag hade planer på att klä av mig, utan mest för känslan...).
Smörjer in mig med Doves, brun utan sol (eller vad det heter) & börjar febrilt leta efter kläder to wear.. Efter några få klädbyten (ja, nu ljöög jag igen, gissa vilket ord är en lögn? FÅ...), lyckades jag komponera en outfit, som jag okejade!
Började bli smått stressad, kände på mig att jag antagligen skulle bli en aning sen... Men var tvungen att sminka mig och måla naglarna!!

Se där! Visst är det helt fel färg?
Tyvärr, fick jag stå ut med det, hade ingen tid att börja om igen... Får ju skylla mig själv, eftersom, jag valde en färg som var nyinköpt och som jag aldrig hade provat .... Får återgå till mitt klarröda! Det är bestämt!
Klär på mig ytterkläderna, ringer MRS. Jane (min vernissage date) och meddelar henne att NU är jag klar! (typ, då vi egentligen skulle ha träffats). Vilken tur att hon är min barndomskompis & Brasse, hon har full förståelse....
Väl inne i hissen kommer jag på att jag borde ta ett kort så att jag kan visa er... Hur snygg jag var...

Mitt försvar är att bilden togs från mobilen & jag är väl inte så värst fotogenic... Alltid snyggare in person... Hahahaaa..
PS. Om någon gillade nagellacket, så bortskänkes den, mot hämtning...Ds.
Ps. Nej ta med er bullar, så står jag för kaffet Ds.
Vernissage!
Jag ska på vernissage.. Oui!
Jag berättar allt sedan, måste fixa till mig pronto!
Shiiit Vad ska jag ha på mig? Temat är Brasilianskt, Bossa Nova!
ÅTERKOMMER!
Nattmackan..
Ja, han som inte ville hälsa på igår...

Men det vart en gammal microvärmd macka med smält ost, oliver och hemmagjord harissa.
Som efterrätt blev det Premiumchoklad som tidningen Amelia så snällt skänkte mig (prova the new flavour). Ingen hit direkt, men dög alldelles utmärkt när man saknade John Blund.
Medans jag villigt mumsade på sesamchokladen tänkte jag på hur jag egentligen gillar torsdagar skarpt!(har bestämt mig för att det är favoritdagen i veckan).
Anledning:
1. Mina 2 favoritserier går på Tv´n då.
Ghost Whisperer Medium
2. Imorgon (fredag) är det sista dagen på veckan,( nu kommer helgen!) Jippiii!
Konstigt vad små saker kan förgylla livet.... Iallafall mitt....
Vart är John Blund?
Sömnen infinner sig inte..
Kanske borde knappra på något? Nej inget knarkpiller... En bulle kanske? Med Thé? Inte hungrig... Men sugen....
Macka kanske? En Giftpinne? Vem orkar gå till balkongen just nu, för tre snabba bloss? I trosor?
Får gå ner till köket, se om det ekar i skafferiet eller nåt... Kika på TV? Digital, GULDPAKETET?
Satan, vart är han?????
Ähh, det får bli skafferiet, och sen ÄR DET GOD NATT!
Hjärta Smärta
Fick en liten, men otroligt underbar sång skickad till mig, från Älvan, kände mig tvungen att dela den med er...
Tillsammans med en liten kommentar, SÅKLART!
Vid ett Analystillfälle (ett av många, ni vet hur det är.....Det går bara inte att hejda oss.) med, the lovely Cleopatra, kom vi fram till att vissa kvinnor och vid vissa tillfällen, låter "Our Beloved" hålla i våra hjärtan (trots, att det ibland, är skrovliga händer med urriga valkar), vilket egentligen är helt okej, om man endast hade en god urskiljningsförmåga....
Vadåå? Förmåga? Ja, det vore väl bra, om man bara la hjärtat i en mans händer, som fattar, att han, ska hedra förtroendet och handskas varligt med själva "hjärtbärandet"....
Sången nedanför påminner mig starkt om just vårt samtal...
Framöver, om hångeltillfälle ges & han, samt själva hånglet blir godkänt... Ska JAG definitvt kolla in hans händer....
Muaaahahaha....
Et Tu, Brute?
Hört detta förrut? Enligt vissa, var det Cesars sista ord till hans adoptivson Brutus...Just när han blev "knivhuggen" av senaten... Enligt andra, så sa han, inte alls det där, utan, du med min son? (fast på grekiska).
Spelar ingen roll för sensmoralen är densamma... DVS. jag är förrådd, sticker du kniven i mig, du med? Phfff, jag har väl en dramatisk ådra någonstans...
Och givetvis, bör ni undra vid det här laget, vad jag gaggar om...
Titta & lyssna NOOGA...
Jaa, här är det faktiskt två jävulusiska & skarpa knivar som har borrats i mitt hjärta....
Jag var inte först på hans lista (innan han så diplomatiskt ändrade utformningen på listan)
Han börjar dagdrömma om andra tjejer... (mamma, is not "The Only One"). Inte längre iallafall...
So, I have become OLD....
Är det någon som kan servera mig en drink?
Please, pretty PLEASE....
KusinVitamin
Min Kusin har precis "outtat" sig, formellt och officiellt...

För att ni ska förstå The Magnitude, of this... Bör jag nog förklara en hel del....
Min familj är en samling av multikulti, och med religösa diferenser. Men mormors alla barn, har åtminstone till en början, "skolats" som stränga protestanter, sjundedags adventister. För er som inte vet vad det innebar (på mormors tid, allt utvecklas ju...), så tänkte jag måla upp en liten scenario...
Kvinnorna använder ENDAST kjol och hade långt hår, alltid hårt knytet, ingen fåfänga här inte. Mellan solnedgång Fredag till solnedgång Lördag, görs absolut ingenting som inte är gudsfruktigt. (därav namnet). Dvs, nästan NADA. Förutom Bibelläsning, typ.
Alla mors syskon har på något sätt vandrat vidare i den religösa vägen... Dock måste jag tilläga att min morbror (far till KusinVitamin) är trots allt Brasilianare och MAN (läs= homofob). PÅ RIKTIGT!!
En beskrivning på familjekalabaliken går inte att återge, tyvärr... Det skvallras men talas inte öppet, Alla vet men spelar dumma, inget som nämns. Tror ni att det är för att alla skäms? Neej, inte alla, utan för att viss tåtrippning krävs så att det inte blir värre för KusinVitamin. Hans förstfödde Is Gay.... Liksom...

Så igår kontaktade han mig... Och nu, undrar ni säkert varför? Vad i hela friden kan jag göra?
Så nu måste jag, förklara för er, familjens hieriarki. (den drakonska falangen)
Mor min, är förstfödd, därmed äldst. Dessutom slutade hon skolan vid tolvårsåldern, för att bidra till familjeförsörjningen. Inget man bara viftar undan, sådär...
I min Brasilianska familj, råder det en viss, Matriarkalisk princip, med devisen att MÄN inte alltid är BRA ATT HA. Oftast är dom bara i vägen. Och bor man utomlands, anses det som lyckat (alla tror att bara för att man bor i Europa så skiiiter man pengar). Hmmm.....
Så bland kära Mammas generation, lyssnas det på henne. Eftersom jag är hennes kära avkomma, så i min generation lyssnas det på mig... Och vem är länken mellan dessa generationer? Vad tror ni? Jepp, Mini ME.
Jag gör som jag ska, min plikt, alltså, ringer till morsan, skvallrar om det vi redan misstänkte (heheheee). Vi kommer överens om en strategi, and MISSION acomplished.
Senare på natten sitter jag i min lilla vrå och filurar, och tänker sådär lagom lyckligt, att det är väl en väldans tur att i SVERIGE, är det inte så fördumsfullt...
Okeej, öppnar ögonen, kommer på att det där det var ju rena lögnen... I Sverige är man politisk korrekt, men tänker fördomsfullt.
Finns det någon pappa som gillar läget? Vad sägs? Är det ok, att, your son is GAY?
Undrar bara....
Here I am!

Okej, det var verkligen många dagar sen jag engagerade mig i bloggen...
Men till mitt försvar måste jag påpeka att jag har inte "kokongat" mig eller fallit in i en djup svacka!
Neej, jag har varit fly förbannad (på ett tekniskt sätt). SÅ DET SÅ!
Ja, och nu undrar ni givetvis vad in i hel.... betyder ett tekniskt sätt?
Jo, som jag nämnde så har jag haft problem med min hemsida , arkivsidan(och jag fick ingen jävla hjälp)..
Efter ett jävla trixande så kom jag på lösningen...
Guess what?
Jag är nu en stolt Laptopp ägare, jag fixade en dator... SUPERNY och hightech! Har till och med Webbkamera and all..
And my problem disapeared! So, om ni inte ser... så är det pga av att ni har en jävli.. gammal och skruttig dator!
Men innan dess, Nu hoppar jag tidslinjen här, fick jag hem min digitalbox, ni vet GULDPAKETET...
Och vilket meck att instalera skiten!
Först fick jag byta ut routern till bredbandsbolagets... sen fattade jag att jag var tvungen att ha en Otrooligt lång nätverkssladd från hallen till vardagsrummet (där tv´n & diditalboxen finns). Så kan man inte ha det, blev helt sonika tvungen att fixa en trådlös enhet till routern och digitalboxen... Installera den, ni... Sist men inte minst, installera själva boxen...
Vid det här laget önskade jag mig verkligen Älvans... Micke... Hennes tekniska fixare... Men jag hade faktiskt en assistent! Gabriel var mitt allt i allo! Underbara han! Måste komma ihåg att tacka honom!
Därefter vart det Datorns tur...
Men kort och gott, nu är jag på gång igen..
Måste fixa pannkakor, för idag är det Gabriels önskemål och hans bästis kommer på besök... Måste smöra lite...
För att han orkar med mig!!!
Jaa, vi ses soon, very soon.. Hehehehhee
Förtvivlad
Det ÄR jag, alldelles utpumpad efter nattens bravader...
Och neej, det är inget sånt..
Märkte igår att min arkivsida är helt KEFF, mailade supporten, FICK INGEN HJÄLP, För det såg SÅ bra ut.
Jobbade hela natten med att fixa till det, OCH LYCKADES INTE.
Jag är ju för fan som en Pitbull i såna frågor... Måste lösa problemet. Det är nästan så, att jag tror att jag är manisk.
Finns det någon där som kan HJÄLPA MIG?
HJÄÄÄLP!
Lunch Snabbis
Här kommer min Julklapps önskelista:
En ny Hightech Dator.......(jaja, helt ok om den är lite begagnad, men bara lite)
En lägenhetsrenovering.............(jaja, nöjer mig med taklister på övervåningen)
En lyxig Weekend SPA........( Visst det kan få vara i stockholm)
En helt ny omgång kläder......(Behöver inte vara märkeskläder, nöjer mig med basic outfits för hela nästkommande år)
En hångelvänlig flört..........(Där måste det tyvärr verkligen vara hångelvänligt)
Snäääälla Tomten, jag skulle inte bli ledsen, om jag fick alltihopa!
Dagens Visdomsord
Vet att det är fasligt tidigt men är bara tvungen ändå!
På grund av min resfeber, har jag gått in i en community sajt som heter Orkut.(vet inte ens om ni känner till den). Men det är i princip som Facebook, fast stället är helt infesterat av Brassar (i synnerhet med mina kusiner).
Därav my entrance in Orkut!
Men det finns två saker som jag verkligen gillar med orkut:
1. Man ser vem som har kikat på ens profil... Hehehe...
2. Man får "dagens Visdomsord"
Igår fick jag följande:
Dela din glädje med andra idag.
Jag var glad och delade glädjen med Älvan & Cleo...
Men inte på topphumör för att dela den med er! Sorry...
Istället satt jag och Älvan i hallen, framför datorn och gick igenom "Doktorns" USB (korten på vår tid tillsammans).
Och idag fick jag en enorm lust att dela detta med er!

Mitt enda lyckade kort på denna USB minne! Men, I liked it!
För det mina kära vänner, innebär att jag, lär inte kolla på bilderna särskilt ofta precis...
Orkut´s visdomsord för idag är:
En god åhörare är inte bara populär överallt utan inhämtar dessutom kunskap med tiden
Ska gå och fundera på den Heeela dagen!
MansKratta -Skratta!
Härmed bifogar jag några klipp så att du förstår, att du inte har valt i att bli kär i en helt värdelös kille, det finns faktiskt värre. Du kan nästan skatta dig lycklig....
Okej nu ljög jag lite... men andemeningen var väl denna?
Jepp, så nu känner jag mig genast mycket, BÄTTRE.
Varför - Who is Älvan?
Vem är denna sagofigur som då och då uppstår i mina berättelser? Och varför har jag (som tillhör den Drakoniska falangen) umgänge med en ÄLVA? Visst låter det Konstigt! Jaja, fairytales, fairytales.
Älvan är mamma, mamma till min drakunges kompis (det var liksom så, vi lärde känna varandra). Pojkarna går i samma klass, till och med i samma karatelektion. (Jag liksom tvingade på mig där..jaa...)
Vi är båda singelmammor (det låter bättre så), hon är några år yngre än mig, (fast det syns givetvis inte, för jag ser ut som 25, bara så att ni vet). Och vi bor relativt nära varandra.
Och då skulle Cleo säga, är du KNÄPP? Varför, undrar ni?
Joo, för jag lovade en gång i tiden, dyrt och heligt, att jag tänkte minsann inte umgås med min drakunges kompisars mammor bara för att tillhöra "mammaklicken". Jag skulle ju vara en Cool Mamsi, och dessutom umgås, det gör jag för att jag vill, inte pga. OBLIGATION.
Men denna Älva, hon, hon har lyckats nestla sig in under mitt hårda drakskinn, and i did´nt see it coming...
Och det är kanske just det som beskriver denna vackra Älva, hon smyger sig på en, sakta, sakta, tills man blir helt upp i över öronen förälskad i henne!
Så nu, nu fikar vi mest hela tiden..
Smurfen Hörde Av Sig....
Smurfen ringer! Kommer ni ihåg honom? Inte? Kolla på kategorin skvaller... Heheheeee...
Jag och min kära Alter Ego, har dissikerat ämnet "SMURF". Och vi har gemensamt (Hon, Jag & jag) kommit fram (ingen omröstning krävdes) att det absolut inte är hångelvarning på honom!
Sorry Smurfen...

Hur definierar man hångelvarning? Vet att ni undrar... För det är ju ett känsligt och blurrigt ämne, så att säga...
Min definition är rätt så enkel... Han inger ingen (what so ever) lust till att hångla...
Så för att förenkla det hela.. Han är inte attraktiv (kan bero på att han når mig till naveln, neeej nu ljög jag igen, till axlarna, okej?). Men Cleo vände på det hela och frågade, om ni var lika långa då? Jag funderade ett tag och.. NOP... inte ens då! Och då undrar hon (nu vet ni, att vi verkligen inte har några samtalsämnen...), Men om ni var på en öde Ö, och han var den sista mannen på jorden? Konstlad paus... Funderar igen.... NOP..... Funkar inte....
Det är inte det, att han är ful, han har ju trots allt, klarat av att få 4 barn med 3 olika kvinnor (mer än vad man kan säga om mig.) Det är att han saknar... STIL..Eller...Förfining.... Han saknar helt enkelt något..... Möjligen intelligenta samtalsämnen... Ääh, jag ger upp, något är det iallafall!
Så vi pratade, i åtminstone 20 minuter om vad han har laddat ner (vilka serier), hur hans barn mådde, hur hans tenta gick. Hur hans utekväll var, vilka tjejer som har kontaktat honom, osv.
Och nu vet jag. Han är en EGO-SMURF! Inte tilltalande alls.
Joo, Cleo, jag sa inget, tyckte att det inte behövdes. Han måste ha hört mitt ointresse...
Men skam den som ger sig!

Inspiration
Ja, kanske en aning lite sent påtänkt, men jag måste bara berätta om min morgon...
Vaknar med massa inspiration till vad jag ska "blogga" om idag, säger ju att jag har blivit tokig... Dock, så har jag tappat bort alla mina pikanta ämnen efter en halvtimme... Nu vet ni att jag har guldfiskminne! (som Tita brukar säga...)
PPSSSFFFF,
Det bara rann ur mig..(kan möjligen ha varit pga. att jag tittade ut genom fönstret). Vad vet jag?
Så nu är jag helt inspirationslös igen...
Men det här med guldfiskminne, det är rätt så okej, jag överlever. Alla, möjliga människor, är såå villiga att påminna mig om saker & ting!
Men jag kan iallafall medge att jag rätt så ofta lever i lallaland! För jag har nynnat hela dagen på denna...
Har ni sett filmen? Kan det vara ett OMEN?
Bare with ME, Have Patience
Jaaa, jag har hört kommentarerna... I am not so funny, nuförtiden... Hela bloggen "dryper" av SORG. Ni skrattar inte, ni tycker bara synd om mig... Ni orkar inte läsa om min trista navelskådning.... Om & om igen..... Ni funderar på att kika in hos konkurrenterna....
Men till mitt försvar, vill jag påminna vissa om, att jag började skrivandet av egoistiska skäl, terapevtiska skäl & exhibitionistiska skäl.... (svåra ord... Stavade jag rätt?)
Men jag lovar, dyrt och Heligt.......... Att............ Fortsätta med att göra precis som jag vill!! SÅ DET SÅ!
Tills jag är klar (vilket borde vara snart, orkar ju inte med mig själv, ibland..), tills jag har tömt förrådet på GALLA och SJÄLVÖMKAN. Bara tills jag har kräkts klart och vill inte/ orkar inte, stoppa fingrarna i munnen igen! (som en god kärleksanorektiker).
Och då kanske jag skaffar mig en roligare, mognare, va faan som helst blogg!!
Och tills dess, Cleo, have patience....
Kom och sörg med mig ikväll...
Tack, Älvan för att du hittade denna....
Now I know.....

Har precis fått svaret på min fråga! Och utan er hjälp...
Efter läxläsning & matteövningar, uttråkad surfar jag mig genom face-världen. Jaha då, så jag fattar direkt att Pappidupolo har haft ett finger med i spelet, såklart, min lilla marknadsförare, där.
Vad ska jag SÄGA, pappidupolo? Tack för att du tror på mig! Och vågar lämna ut dig, såpass?
Dels, för att jag fläkar ut mig själv (och du har ju trots allt levt med mig), men dessutom finns det en potenciell risk att jag skämmer ut dig, på kuppen!
MUAHAHHAAHAHAAHA!

MUAHAHAHAAAHA!
Och för er som har kikat in... I hope you will enjoy..... Mina ordbajserier..
Äta bör man annars Dör man
Gabbis kom hem och jag gjorde det stora misstaget att fråga honom vad han önskade sig till middag! (påminn mig, att inte fråga när jag ändå vet svaret och ändå inte tänker fullfölja svaret på min fråga..)
- Pannkakor, svarades det blixtsnabbt..
- Neej, inte nyttigt, att få det hela tiden, hjärtat, svarar jag honungslent.
- Hamburgare då, säger han och betonar sin besvikelse.
- Är det nyttigt? undrar jag.
- JAA, om dom är hemmagjorda! Vrålar han nästan.
Jag ger mig, hemmagjorda hamburgar får det bli, och ler lite över kompromissen som nyss gjordes. Hur många ungar känner du som blir överlyckliga på hemmagjorda hamburgare? Jag har dresserat honom rätt! För vad jag kan minnas, så doog jag nästan, när det vankades hemmagjorda hamburgare, JAG ville ju ha McDonald´s, MAX eller Burger King... Inte en lågbudget variant som HEMMAGJORDA BURGARE!!!
Har ju tametusan till och med lurat i honom lycka på det!
Själv äter jag en nyttigare variant...
Snabblagar en "fried" bulgur med grönsaker, kalkon och ägg...

Tyckte ni inte att det såg aptitligt ut? NOT? Visste ni att det är en barnskål jag äter ur? Med tillhörande sked?
Vill ni veta VARFÖR? Joo, jag har liksom gått ner sju kilo sedans... Och nu har jag verkligen fått "blodad tand" inför Brasiliens badsäsong. Men anledningen till barnskålen med sked är helt sonika psykologiskt.. Alltså jag lurar i mig att jag har ätit mycket, en HEL tallrik och många skedtag... Hmmmfff, men it works!
Nu till min andra last... Glömde att köpa cigg... Och då ser man så här glad ut...

Klarar inte av er längre, måste rusa till kiosken och införskaffa några giftpinnar...
Are U Peeking?
Är hemma, har inget att göra, väntar på att "Gabbis" ska komma hem från fritids... Och det kliade i mina fingrar, jag drooogs till datorn! Svårt att förklara, det är som om datorn är en magnet.. Ett magiskt skimmer runtom den, Den bara skriker till mig, Kom och sätt på mig!! (kul att nån gör det, liksom).
Eftersom jag är en lydig liten, liten flicka, följer jag mitt begär och datorns uppmaning..
Vad ser jag? Vad tror ni? Vill ni veta vad som får mig så glad?? Do U?

Det kanske inte syns,
men idag har jag haft 13 besökare.
Så nu är jag såå nyfiken på vem är det som läser mina ordbajserier... Och hur hittade ni hit?? Please, pretty please ...
Varför - Pappidupolo
Som ni hör, är han någons pappa, han är far till min son och till lilla, vackra Elin..
(Räkna och det blir en dubbel uppsättning, barn)
So Far, So Good..
MEN, Hehehehaha...Hahaha...
När jag väl ska förklara den andra delen dvs. DUPOLO, så kommer Jag till det kniviga!
Han är dubbelt av allt, idag vatten, imorgon brasa. Today realist, Tomorrow en drömmare..
Pappidupolo söker trygghet men vill ha mystisicm. Han vill ha en jordnära kvinna, men hon måste vara livlig...
Bland folk är han social men hemma sitter han vid sporten...
Pappidupolo är en kombination, svart & vitt, katt & hund.
Yes, did you get a grip on it?
För nu kommer det mer...
Han är dubbelt så generös, dubbelt så lojal, och dubbelt så mycket min Vän.
Han har två hjärtan, där rymmer det, dubbelt så mycket!
Trots att han är "en aning Schizad". Med stor betoning på Schizad!
I brist på annat får ni hålla till godo med hans begravningsmusik!
Säger ju att Karln ääär schizad. Men jag LYDER.
Fru Vinter Har Anlänt
Men det blev en sen natt igår och trots att jag vaknade vid elva, har jag lyckats lalla tills nu...
Vaknade definitvt på bättre humör, och hos mamma (bra att slicka såren där...)
Har en glad nyhet! Jag har precis fått en digitalkamera (av min kära mor), För att föreviga vår Brasilienresa, vet ni vad det betyder? Bort med min gamla mobilkamera, som söög! In med snygga bilder med högupplösning (eller vad det nu heter!) So Happy!!
Dessutom har min Styvvis, lärt mig att tanka ner filmer och bränna ner dom! Så nu har jag sållat mig in till dom OLAGLIGA (jag som tänkte börja betala TV-avgiften...) Ha!
Men det mest exceptionella idag är, Fru Vinters ankomst. Okej då, hennes ankomst till Stockholm. Tittade ut genom fönstret för en stund sen, och såg hennes anlete, med små, små snöflingor dansandes till marken, virvlande ner, blandade med vattendroppar som än, inte har känt hennes andedräkt.
Nu är Vintern här, låt oss glädjas, för efter Fru Vinter anländer Fröken Vår!
Insomnia
Det är sent...Men jag kan inte sova....
To Whom It Might Concern
Fuck You, Fuck You, Fuck You, Fuck You, Fuck You, Din NEANDERTALARE!
Kiss My Ass, DROP DEAD, Fuck You, EAT SHIT....
FUCK YOU, FUCK YOU, FUCK YOU AND FUCK YOU TOO...
Fuck, FUCK YOU, FUCK, RIGHT BACK AT YOU!
Okay, i´m feeling better.....NOOP! I ´M NOT!
SO, FUCK YOU AGAIN!
MUAAHAHAHAAHA!
Acta Fabula Est, Aplaudite!
Fredag, och den gode doktorn kommer på en snabbvisit, till PORTEN. Med ett USB-minne...
Men segerns ljuva sötma, smakade, smakar bittert....
Han kommer, vill inte ta emot min artighet, vill inte komma upp. Men innerst, innerst inne, VILL, han. Och jag SER...
Dom första 10 sekunderna möter han inte min blick, det gör väl, ONT. Jag ser din svaghet....Och döljer, så väl, min egen...
Jag står bakom en fasad, en förfinad ridå, enkelt vackert, enkelt och tillfreds, med leende läppar... Jag visar mitt bästa, det vackraste ansikte, jag nu har..
Doktorn, den gode doktorn, tittar, letar, tar på mina smycken, frågar, söker efter det gamla, undrar över det nya. Inpräntar varje detalj, men jag, jag märker.
Vet att när han lämnar mig, har jag etsatts fast, såsom han, har hos mig. Bittert....
Han vänder sig om, säger hej då, går, jag gör detsamma. Det sista han ser är mitt leende. Och jag vänder mig inte om. Tittar inte bakåt. Gråter inte... Andas inte...
Ridån faller ner...
Pjäsen Är Över, Applådera!
Dreams
Drömde mig bort till Brasilien igen, mitt Shangri-La, Min utopi. Där jag återföds, där my salvation is....
Måste förbereda mig, Förbereda er, min blogg...
Ny kategori på gång... Hehehehee...
TRAVELLING
Beijos,
Varför - Dragon Lady
DRAGON LADY
Kort och gott, Jag bodde med Tita (då vi var unga och glada), levde livet, delade på en trea och var väldigt coola...
Och det här var hennes analys (efter ca. ett års samliv), av mig:
Folk dras till dig, du är fascinerande, mystisk och behaglig.
Människor vill vara med dig, bli dina vänner, bli sedda av dig...
Men, väldigt få, har fått träffa, DRAKEN, inom dig. Och när dom gör det, OM dom gör det, så såg dom den inte komma, dom blir förvånade, såpass, att dom aldrig återhämtar sig....
Vet inte om det var en korrekt analys, eller om den ens var träffande....
Men oavsett, så är den, upphovet till namnet, på min blogg.
Again Or Almost
He called, han ringde mig... AGAIN....
Torsdag eftermiddag, och jag förväntade mig inte ett samtal, inget alls, förutom från dig.
Men jag ser att det är han (trots att jag har raderat alla hans nummer). (Jaaa, bara för att vara säker på att jag inte hamnar i en prekär situation...).
Så han vill ta mig till Memory Lane, again... Säger att han har köpt ett USB minne och tankat över alla våra kort och filmer... Berättar att han tittade på dom, beskriver dom...
Jag får ont, blir arg (tyst, tyst, inom mig), håller masken again... Säger att det vore bättre en annan dag, han kan ge mig den, annan dag, kanske imorgon?
Jag frågar anledningen till förra samtalet, han säger att han vill bli förstådd. Jag förstår....
Mitt i allt, (i mitt interna Kaos), ber han mig om ursäkt... URSÄKT...För att inte ha stått vid min sida, när jag behövde det som mest, för att han ville vara stark för oss båda, men allt blev så fel... (och nu, rinner mina tårar sakta, sakta ner, tyst, tyst.). Men lev inte i det förgångna, säger han, blicka framåt... Det gör jag, svarar jag.
Jag tackar artigt för engagemanget med USB´t, för hans ursäkt, för hans samtal,
Jag avslutar..
Jag är glad, jag är ledsen, jag har hopp, men är förtvivlad..
För nu undrar jag, om han förstår att det är försent?
Nu undrar jag, om han förstår, att Almost Doesn´t Count....
The Fighter
Nu är det så, att jag har fått förfrågningar om vem denna Christophe är... Och varför jag kallade honom för "A MAN".
A picture says more then tousand words (har jag hört..)Så håll till godo...
Det roliga är egentligen hur jag fick tag på kortet och vad jag behövde göra....
Så nu vet ni vad jag är kapabel att göra ibland....
Mamma, Pappa & Barn
Påminn mig att länka dom...
Och genom en sådan sida (tack vare ett nyckelord) kom jag på vad jag ville skriva om! Vill ni veta vad nyckelordet var?
"Värdelösa ungar" Jaaa, nu kommer det politiska inkorrekta....
För genast tänkte jag på en scen ur en film (kaktusblomman, tror jag). Där en man blir tillfrågad om han tycker om barn, Viklet han svarar;
- Självklart tycker jag om barn, Grillat är godast!
Hahaaahahehehe...
Redan i tidig ålder (tror att det var tonåren), förhöll jag mig, ungefär på det viset. Visst hade jag "Harlekin" drömmar, och trodde att "klockorna" skulle klämta.. (hur ocoolt är det? På en skala?). Men barn var liksom inte i tapeten (mer som, things you got do do if you are married, typ.)
Nu är det så, att jag är "a strong believer" av det du tänker, det händer. Och kanske, just därför, blev nog mitt familjeliv en aning "Dragonlik". Absolut inte enligt "mallen".
Jag träffade Papidupolo, på jobbet, och efter några månaders flirtande (hans, inte min), fällde han mig (bokstavlingen) på Café Opera´s uteservering. Full som en kastrull, och jag HAR bildbevis.
Efter några månaders datande, samt en resa till Grekland är jag på smällen! Mamma grät av lycka, jag våndades och han? Vem vet?
24 år och gravid? Vad visste jag om, att vara mamma? Hade stooora filosofiska funderingar, om jag ens var skapt, för att vara en god mor... Jajaa sånt tänker väl alla gravida någon gång...
Så jag bestämde mig att jag skulle vara en Cool Mamsi, Inte en sån, vars liv kretsade runt blöjmärken, utslag och mjölktänder...
Vet inte riktigt om jag lyckades till fullo, men rätt så skapligt i allafall...
Vid 26, var jag redan separerad.... Heheheehee...
Det här med familjeliv, har aldrig varit, sådär jätte tilltalande.
Men vem vet, nästa gång kanske jag inte alls är Draklik utan rättar mig efter "Mallen".

Hmm, har svårt att tro det, Man kan liksom inte, neka sitt ursprung....
Men vad ville jag ha sagt, med det?
Telefonförsäljare - Do not Disturb
Tänkte ösa galla över dessa konstanta telefonsamtal som jag får! Med hundratals olika anledningar (tyvärr så är ingen av dom rätt). Dvs. inte en snygging som jag har träffat, inte mitt EX som ber på sina bara knän, inte Svenskaspel som ringer och säger att jag är nu miljonär...
Utan en helt vanlig kille/tjej som under käcka & glada tillrop försöker snärja mig in i köpadjungeln!
I DO NOT THINK SO! Jag snärjer mig själv så bra ändå! Rasta mig i en "Galleria" och jag ruinerar mig, samt dig, om du är generös!
Jag har köpt grejer genom the phone, och ångrar mig alltid lika bittert! Trosor, exempelvis (den första var snygg, resterande bara skräp). Eller vad sägs om smink? (Skitmärken, skitkvalité, blir skitdyrt i slutändan). Och hur gööör man för att säga upp avtalet? Nästan en omöjlighet, lättare att bara fortsätta betala...
När det gäller opinionundersökningar, brukas det alltid frågas om men har en liten stund över? Jag kontrar alltid med vad är en liten stund? (låt oss glädja frågaren...) Och när han/hon svarar, inte mer än 5 minuter, svarar jag sockersött: ABSOLUT INTE. Muaahhaaha!
Men idag blev jag SNÄRJD, såklart!
Låt mig få förklara, varför! Charmören ringer från Göteborg (Käck & Glad), inleder med att jag har precis blivit utvald till att FÅ, ett erbjudande som inte går att motstå! Hmm, det jag inte kan motstå, är hans dialekt. Han blir dessutom personlig när han får veta min ålder och säger att med mitt namn förväntade han sig en tant, (nu smekte han mitt ego) (och allt är ju relativt, skulle han fråga Tita´s barn är jag ju TANT). Men jag var såld..... Lyssnar inte riktigt, på allt han erbjuder utan ställer tusen dumma frågor så att samtalet aldrig tar slut.... Säger JA & AMEN till allt, lägger på.
Och kommer fram till att samtalet har precis kostat mig 299 kr i månaden (Jag fick ju 2 gratis månader, trots allt!)
MEN, men, jag har 14 dagars ångerätt....
Vet ni vad jag köpte? Digitalbox med 48 kanaler. GULDPAKETET.
Hembesök
Yes,
Jag är en av dom lyckligt lottade! Helt klart! Definitivt! Jag ska nu förtälja (muaahhaha) varför jag anser det!
Jag fick finbesök för ett tag sen, av en mycket extraordinär person! Vill ni veta vem? Vill NI?
Jo, av min underbara Mor.
Mamma är speciell (Vilken mamma är inte det, tycker ni), Ja och då menar jag inte bara för att hon har gett mig liv, gött mig, torkat min rumpa, eller försökt lära mig livets regler... Hon är inte speciell för att hon har stått ut med mina tonårsfasoner (och dom var ju riktigt hemska). Allt detta tillhör ju föräldrarskapet, by definition.
Min mor är speciell pga. hennes liv, det hon har upplevt. Om jag skulle berätta alla hennes historier, så skulle jag kunna publicera en bok, och det är inte meningen, neej...
Varför min mor är speciell, för mig, är för att hon är min vän, men dessutom är hon min följeslagare. Jag går inte igenom mitt liv utan hennes stöd, och om hon inte kan ge mig den, because i do some foolish things, så följer hon åtminstone med.... Och plockar upp dom krossade bitarna (mig) från marken. Tar superlim klistrar mig tillbaks, improved, klappar mig på rumpan, and off you GO!
Jag har blivit märkt, en del av mig är min mor, det syns, jag har hennes gener. Men spåren finns inte endast genom molekylerna (eller vad det nu heter), utan också i mitt sätt.
Jag tänkte berätta för er om mitt första otroligt "starka" spår från min mamma.
Jag var liten, bodde i byn, vi var på Domus och jag skämdes innälvorna ur mig, för att "morsan" alltid sjöng eller trallade när vi var "in public". Fatta att för en 11-åring så var det ju rena döden. Pinsamt (minst sagt)!!
Så jag väser något oförskämt och vresigt mot henne, trodde att jag skulle få käften på´na att sluta tralla. Hehehee..
Men så fel jag hade....
Istället berättade hon för mig varför hon sjöng, vad sångaren sjöng om, vad sången betydde för henne. Att den var en bit av henne, av hennes ungdom, hennes liv. Genom att sjunga den, mindes hon, kände, återupplevde.
Hon gav mig en gåva, Musiken, och hennes tårar för just denna, berörde mig djupt...
Nu kanske ni förstår mig, lite bättre... Varför jag, ibland, trallar när jag är ute. Och varför jag nästan jämnt lägger till ett musik klipp.
Varför - Cleo
Tänkte att eftersom jag sitter i biblioteket, framför en dator, väntandes, skulle jag kunna börja med att, try to FILL YOU IN.
Åter till ÄMNET Cleo, Varför & vem?
Låt mig börja med varför Cleo, heter Cleo!
Cleopatra myntades av en kille på krogen (jaja, efteråt naturligtvis, när han försökte förföra henne till en date). Han sa att hon var ståtlig, drottninglik som Cleopatra, hon kontrade med att hon hade lite av Medusa i sig med....
So she became, Cleopatra min Medusa. Från den långa aliasen, förkortade jag ner (eftersom jag är en mycket, mycket lat liten människa) det till Cleo. Ja okej då, det är faktiskt kärvänligare att kalla henne för Cleo. Det osar intimitet då, liksom...
Men vem är hon då?
Jag tror att om ni skulle fråga alla som känner henne skulle ni antagligen få tusen olika svar (jaa, och säg inte att det gäller vem som helst man frågar om..) (För det finns alldagliga eller enkla människor att beskriva).
Så sätt på er mina glasögon, för här kommer min beskrivning.
Cleo är en mogen kvinna med en tonårings ansikte och kropp. Hon har burit liv under sitt hjärta, men är smärt och Snygg. (faan vad jag inte gillar kvinnor som inte ens har bristningar och som har förlorat all sitt gravvhull). Så det så!
Men jag skulle göra Cleo orätt om jag stannade därvid. Jepp, Cleo är mycket mer än så. Hon är en GOD vän, med Athenas vishet, och Heras familjekänsla, Dionysos smak för fest och sorgfrihet, Artemis oskuld med en längtan till jakt och inte att förglömma, Ares stridsvilja och ibland hans missmod.
Cleopatra bär inte på Medusas fruktan, men däremot på hennes rykte! Och HON är drottninglik. (han ljög inte den Jä..ln, krogkillen).
To wrap it up, för det här är trots allt ingen kärleksförklaring (skulle inte komma på något så cheesigt). Vill jag bara nämna, att som ni märker, så är Cleo mångfasetterad (likt en diamant, OOHHOO). Men främst av allt, så är hon min VÄN.
Och DET säger mycket, kära ni, nästan ALLT.
Nu undrar jag, verkligen, om ni blev något klokare....
Varför - Blogg
Medans jag vred mig igår natt, funderandes på all världens problematik, generellt, och på samtalet med Cleo, speciellt, kom jag på att jag måste lägga till en ny kategori i min blogg.
Det är nämligen så att mycket som kan läsas på bloggen, förstås bara av dom som känner mig väl... Typ 2 eller 3 stycken. Jag har förmågan att ha många vänner, men ärligt talat så är det ingen och då menar jag INGEN, som vet hela min historia. Fattar ni?
Alla har fått ta del av vissa fragment (goda, dåliga, ärliga och pinsamma) ur mitt liv . Men ingen har den röda tråden...
För mig, har det kanske blivit ett sätt att förhålla mig på, ett som känns SAFE....
Så nu börjar vi med mini-förklaringen till hur det kommer sig att jag bloggar.
För ca 2 månader sen, upplevde jag en STOOR förändring i mitt liv. Jaja... Det blev slut mellan mig och min stora kärlek..(jajajaaa igen, då. Vi får väl se vad jag säger om det inom ett år!)
Men tack vare uppbrottet, mina känslor som kom med det, och min stora lust att kräkas ut min bitterhet, råddes jag av Cleo, att skriva. SKRIVA av mig.....(istället för att terrorisera fanskapet).
Lydig som jag är, följde jag hennes råd och började skriva på Face. Dessutom lät jag mina vänner läsa... Hehehe...
Möjligtvis, var det lite av en fördold hämdaktion, vad TROR ni??
Men jag ville ha det roligt, skriva lite galet, ville inte låta som en bitter, skröplig, oälskad kvinna... Hellre skratta än gråta? Eller HUR?
Till saken, det uppskattades, folk läste, och jag blev uppmuntrad till att börja BLOGGA.
Eftersom jag är en lydig liten människa, behövdes det inte mycket till uppmuntran. Heheheee...
Det bor nog trots allt, en liten exhibitionist inom mig, and i have recently learned, hur man rastar denna lilla tax!
Mumms
Ligger, vrider, vänder och funderar på alla möjliga saker, och då kom GODISMONSTRET fram..
Jag som skulle försöka "stänga" munnen inför badsäsongen.
Men så blev det denna då...

Vem älskar inte pistage?
Medans jag snaskar på förfullt, surfar jag runt för att se om något nytt hade hänt i Facevärlden, under tiden jag låg och vred mig, allt är ju möjligt!
NOP. Dags att försöka sova igen..
Ps. Lovar att skaffa mig ett liv så jag kan vara underhållande...(känner att jag blajar mest nu).Ds.
Cooold
Gick ut en snabbis för att hämta Gabriel, hos Älvan, känns att han är konstant där och våldgästar!! Måste tacka henne någongång (rejält)...
Men ändock , drog mig något jävulusiskt för att gå ut, rädd att huttra och tappa bort mig (det är ju så mörkt) under den korta promenaden dit!

Fikade och små-skvallrade om dagen i allmänhet, känslor i synnerhet.
Jag visar stolt upp bloggen till Älvan, och till min fasa, märker jag att det är något konstigt på layouten! (jag har en liten, liten skärm).
Aaaahh, Jag vill ha en NY DATOR (som är hightech, dessutom). Nån som känner sig generös??
Märker att det är sent (men det är ju alltid mörkt) och hinner känna att nu är det dags att JAG slutar våldgästa henne! Packar febrilt ihop Gabriel och ut i blåsten igen!
Gud vad skönt det är att ha ett HEM....
Hello, Here I Come!!
Jahaa, det kan inte ha undgått någon att jag är på väg någonstans, eller hur? OMÖJLIGT, eftersom jag har till och med basunerat ut en "countdown" när euforin har tagit över my senses...
Vill ni veta vart jag ska? Vart JAG kommer att vara medans ni sitter i mörka, kalla Sweden? När ni sitter vid köksfönstret och tittar ut (och det enda ni ser är mörker och möjligtvis snöflingor) och väntar på Jultomten?? Vet ni vart jag är/gör då??
Låt mig "gladeligen" få berätta!! (Och neej, jag är varken skadeglad eller mallig) Hehehe..
I will be in:
Den senaste tiden har jag verkligen längtat och drömt mig bort dit. Jag har tagit en "runda" i allt som är Brasilianskt, dvs. Musik, Filmer, Foton & Släkt...
Konstigt hur tiden kan sakta sudda ut en känsla eller en bit av en.
Det är som om åren har "skrapat" ut den delen av mig.

Precis som sanden och vattnet nöter ut stenen vid stranden..
Brasilien och dess atmosfär är en del av mina rötter, i mitt blod rinner det en femhundraårig historia, som är exotiskt, krigiskt, slaviskt, religöst, lyckligt, sensuellt och mystiskt. Det är en del av min identitet, mitt liv.
Jag ska ditt och återuppväcka det som har varit i dvala så länge, Jag ska resa till min familj, återknyta mina blodsband och det gör mig lycklig.
Men för er som kommer att uppleva snöflingor, julglögg & gran, sänder jag dessa:
Oops, nu måste jag skynda mig, ska fika med Älvan....
The Smurf
Nu ska jag berätta för er, om, SMURFEN.
Vadåå? Vill ni inte höra på barnsagor? (jajaa, läsa, naturligtvis). Och det HÄR är ingen barnsaga!
Smurfen (som just nu har fått skyddad indentitet) är en gammal barndomsvän från byn. Nu undrar ni säkert vilken BY?
Imagine den mest illa-ryktade, skandalomsusade och definitivt invandrartätaste by, och ni har hamnat rätt! För er som behöver en "hint", så är vägbeskrivningen, Blå linje, Stockholmsförort.
Men, men åter till smurfen, och varför jag känner a "repelling" lust till att berätta er denna "saga". Jo, jag pratade nyligen (några halvtimmar sedan), med Cleo... Need I say more?
Smurfen, min barndomsvän, har jag känt sedans jag var tolv år! Han kommer från den ottomanska släktet (påstår han iallafall), men föräldrarna lämnade riket för länge, länge sedan... Han är INTE blå men väldigt kort, däremot (kommer till min navel, ungefär...)(Neej, nu ljög jag igen...når till mina axlar, okej?)
Jag var tillsammans med Smurfen under en vecka (och jag var bara tolv...). Det var i "fråga chans" stadiet (ni vet). Och jag avslutade "chansen" pga. något så banalt som att han hade tåbira, blåtira or something like that.
Vi hängde i samma gäng, gick till samma fester och outtalat hängde vi ihop (ja som alla i byn, ett tyst sammförstånd).
Han var sådär, småkriminell, lite cool och innerst inne lika mjuk som glass under högsommaren.
Åren flyter på och våra vägar korsas allt mindre, vi utvecklas, mognar, förändras men hittar varandra då & då.
Nu har vi konstaterat (Me & Cleo) att utan en uns av tvekan, så har jag blivit hans REBOUND.
Kommer ni ihåg vad det var? Jahaja, ni har inte läst inlägget... I see..Beware...
Kort rekapitulation, en snabbis, The Rebound, är den man alltid återgår till när ens relationer har tagit slut. Antingen hånglar man bort sorgen alternativt idealiserar bort den.
And very strangely, detta att hitta varandra då & då inträffar alltid när vi (samtidigt) har haft ett uppbrått!
Det som då händer är ungefär detta: (i princip)
Vi börjar umgås (helt förutsättningslöst). Han bjuder mig på bio (helt förutsättningslöst). Vi tar några drinkar (helt förutsättningslöst). Vi lunchar eller fikar (helt förutsättningslöst).
Och helt plötsligt bjuder han mig hem eller sig själv till mig med anledningen att HAN ska laga middag, for ME.
Så pass god mat (han har varit kock) att jag inte kommer vilja lämna honom för resten av kvällen (läs=menade han resten av livet?).
It is clear to me, att han vill ha "BAZZ". Jag bara undrar hur smög det fram? Varje jäääävla gång. Så nu måste jag göra en skenmanöver, eller HUR? Eller hur?
For sure, börjar jag gagga om att han ska bespara mig sina raggrepliker, I am too Classy (som Cleo brukar säga).
Säger:
- Du använder din kockutbildning som om det vore kärlekselixir, din jävel... (i am NOT impressed!)
Ooops glömde att nämna att han mailar mig inköpslistan till middagen?... Hehehee..
He´s got to be JOKING!?
Och jag är förnuvarande vääldigt otillgänglig (i telefonen), när det ringer. Jaja tills jag får upp modet att säga det som behövs sägas...
Tills dess, ursäktar jag honom med,
SATAN, snart midnatt, måste FÅ min skönhetssömn. Sussa gott, Sweet dreams...
Alter Ego - Cleo
Here it comes..
Måste bara få förklara lite om (hemligt, hemligt) CLEOPATRA, alias, CLEO!
För er "unbelievers" så existerar Cleo faktiskt. Självklart heter hon nåt annat! Får inte "stöka" till det för henne, liksom...
Cleopatra fick sitt smeknamn av en kille på krogen (jaja, efteråt naturligtvis, när han försökte förföra henne till en date). Han sa att hon var ståtlig, drottninglik som Cleopatra, hon kontrade med att hon hade lite av Medusa i sig med....
Därav smeknamnet, Cleopatra min Medusa! Hänger ni med? Hoppas det. För nu kommer det krångliga:
Har ni någonsin varit med om (det TROR jag, men låtsas inte om det), att ni har långa konversationer med er själva?
Jaaa, i all tysthet (i skallen, liksom), där ni frågar, berättar, dagdrömmer och till och med SVARAR tillbaks??? INTE?
Inte det? Neej, såklart, hur kan jag tro något så urbota dumt? Hjääälp!
Men (tyvärr) måste jag medge att DET gör jag.. I AM my best Friend (Så det så!). För att inte verka som en galning (något som borde spärras in någonstans som Långbro), har jag Cleo. Cleo är med mig konstant, vart jag än går, vart jag än är. Och när hon inte är med mig, så skriver jag till henne (must fill her in the details)...
And the best av allt ÄR att HON svarar MIG..... I´m not crazy längre... Huuuff... Tur va? Bye, bye Långbro!
Så om vi ska vara lite matematiska, kan det innebära ,att jag går igenom samma "topic" 3 gånger, MINST.
- När hon är konstant med mig.
- När jag delger henne via bloggen.
- När jag verkligen pratar med henne.
Och då har jag inte räknat med när vi ÄLTAR.. För det gör vi ju...
Så Cleo, För att inte känna sig som den enda CUCUUN, på jorden bifogar jag "Guds Lamm".
Good Morning- Universe
Vaknade för en "tiny" stund sen.. Och det första jag lyckades göra var? Kolla Bloggen...
OBSESSION (Say no more).
Vill bara nämna att jag har fixat och trixat i den under ett par dagar nu.. Och jag börjar vara relativt NÖJD över den. Om ni skrollar nedåt hittar ni många inlägg med rubriker " axplock från Face". Jag har överfört mina alster därifrån och fortsättningsvis kommer jag att berätta mina små anekdoter här.
Om ni läser och har tips, idéer eller kommentarer, tyck gärna till (vill kolla om fälten fungerar). Hehehehee.
Inte för att få veta vad ni tycker INTE!
Ps. en kompis kikade in och sa att bloggen såg bra ut. Very good. Men så tillägger han: men du verkar vara så ledsen och romantisk, nega.
Svar- Jag är FÖRBANNAD. Nothing else!! Ds.
Psst, igen. Have a nice Day,
Memory Lane - Have Mercy
Så duktig på att spinna min egna silkestråd... Och virra mig sanslöst in i den "to the point of no return".
Det hela började på Söndagen, när jag sitter med Älvan i telefonen för att ge honungslena tröstande ord (helt in vain för vem kan trösta ett sargat hjärta? Endast tiden..). Det vet du, det VET jag..
Under samtalet känner jag plötsligt att jag "borde" kolla min andra mobil, konstigt vad man instinktivt kan känna? Jag kunde ha struntat i det, gått och lagt mig och vaknat underbart, jaja relativt, då, glad på måndag morgon.
Vad skådar mitt vänstra öga? Ett bekant nummer? Osäkerpå om DOKTORN verkligen har ringt skickar jag ett väl formulerat meddelande, frågandes??????
Måndag morgon svarar han att det var bara ett artighetssamtal, ville kolla status på patienten. Patienten mår fint, hoppas Doktorn gör det med!
Men det räcker inte, neeej, oohh nej. Han måste ringa dessutom! Jaa det måste han, måndag kväll! And I WAS waiting.
Förutom att han frågar om allt möjligt som har hänt den senaste tiden (2 månaderna, but who is counting?)
Vill han ta med mig på en promenad till Memory Lane. (Nu börjar det intressanta!)
Hmm glömde totalt att tillägga, att innan allt detta, ber den gode Doktorn att Jag ska ringa upp honom. Varför undrar du? Mee too, Jo för att han vill inte att "företaget" ska betala höga mobilräkningar. Ladda ett kontantkort eller? Neeej, be den ensamstående mamman med hyra, lån, kläd och matkonto betala. Inget är viktigare för Doktorn än han. Det är min Doktor, i ett nötskal.
Så vi promenerar i Memory Lane, jag följer villigt med, men inte i hans fotspår, NOP, för jag har precis blivit påmind om vem jag har att göra med...
Han tar mig till semestern, där han beskriver en situation, där sensmoralen var att vi gick igenom något svårt, något jobbigt TILLSAMMANS. (dvs. vi klarade deet, vi enades!)
Vill du veta vad det var Cleo? Viiillll DU? Vi gick runt en hel eftermiddag i byn väntandes på bilnycklarna, det var varmt och vi gick. Thats it! Vi köpte vatten, vindruvor och till och med en söt topp till mig.
Borde jag påminna honom vad svårt är tycker du??
Svårt är att ta ett livsavgörande beslut, och gå igenom den sen, medans han helst hade velat springa Scaniamilen. Vilket han gör...
Vet du vad nästa anhallt på Memory Lane blir?
Joo, när mina fötter var målade med Harkoz, han tänkte på det häromdagen,( men så tillägger han: Jag TÄNKER på dig varje dag, varje dag...) Och hur han på tillbakavägen stannar vid Glassbaren för att göra mig glad.
Borde jag påminna om vad jag kunde ha blivit glad över?
Glad skulle jag ha blivit när jag bad honom om hjälp (om en så trivial grej som att göra salladen) och han hade sagt ja, istället för att säga nej, att han ville läsa och varva ner. Ja, jag gjorde salladen, Cleo, och hela middagen dessutom, trots att han tyckte att det tog för lång tid för honom att få maten.
Hmm, inte en enda gång, nu när jag tänker efter, har han hjälpt när jag har bett. (inte ens när det gällde att lägga hans smutstvätt i tvättkorgen, så att jag kunde tvätta. hehehee) Så jag slutade fråga...
Anhalt på Memory Lane:
Han berättar för mig att han tänkte fria till mig, för att han tyckte att jag var så underbar, han berättar vart, hur och när.. Men han kommer på att det KAN han inte, han måste hålla på sin princip, han kan inte äkta en kvinna som röker... Hehehehee.
Allt jag svarar är detta (är så stolt över mig själv Cleo, KAN räkna till tio, nuförtiden):
Det var synd, att det vart så, saker & ting kunde ha varit annorlunda nu...
Jag hade svarat ja, gift mig med honom, och varit vadå?? Jag fick en bitterljuv smak i munnen..
Det är Doktorn i ett nötskal, han har inte förändrats, han kommer inte att förändras, det VET du, det vet JAG....
Undrar bara varför säga allt detta? Till vilken nytta? Men jag är tacksam, Doktorn påminde mig...
Jag har varit blind, kärleksblind...
Så nu är det bara för mig att sjunga:
Och Cleo, berätta inget, jag värnar fortfarande om hans anseende...Hehehehee. NOT
Axplock från Face - Are you in Trouble, Bloggbouble?
Jaha säger ni, Det var väl konstigt??? Neej, för nu rastar jag mitt lilla ego (som den lilla råtta den är..). Och bara för syns skull, låtsas jag vara ödmjuk och oförstående...
Men jag FÅR faktiskt kommentarer och mail minst 1 gång om dagen om att jag borde blogga "på riktigt". Nu undrar jag, vad betyder, på RIKTIGT?? Om någon fattar återkom till mig genast! Ni andra, som har, a mind as mine, kan dra samma slutsats... DVS. Att jag är i wannabee stadiet... As long as i am not a GROUPIE, säger jag bara!!
So, my fan skickar mig info och sidor på hur man öppnar en blogg (låter det komplicerat?). Dessutom är han så vänlig att han skickar youtubemusik som han tycker jag ska "adda" i mina texter... Plus att han (nu vet ni att det är en HAN= Inte Cleo, vilket man lätt skulle kunna tro) letar med ljus och lykta efter snygga designade bloggsidor så att jag ska få inspiration!
Jepp, nu kommer jag till den första kritiska fråga, kommer detta att betala min hyra?
- Endast om jag får 5 000 träffar i månaden (nu börjar det spinna i hjärnan på mig, och jag tänker, hur många gånger måste jag klicka in per dag så att det blir 5 000?)
Vill ni veta? 167 gånger, det betyder i sin tur 11 gånger per timme, måste få sova åtta av dom resterande timmarna... Yeah, yeah.
Men jag kollar, förförs och får inspiration...
Nästa kritiska fråga: Vad ska sajten/domainnamnet hetta? (han får vara med och tycka till..)
- Vad sägs om ARGA HÄXAN? Svara han snabbt.
- ARG?? Tycker du att jag är ARG, svarar jag förundrad. (Men egentligen har jag reagerat på ordet HÄXAN).
- Neej, men namnet måste ha slagkraft, ursäktar han sig med. Du är rolig, men du kan inte heta Roliga Gamla Tanten (eller var det häxan). Inte för att du är så gammal heller. (ordnar han till snabbt). Men nu har Jag flera ord att fundera på: Gammal OCH Tant (eller var det Häxan, igen.)
Kan bara nämna att jag avslutar samtalet rätt så snabbt, och ber honom snällt fundera vidare... (fast egentligen tänker jag; tur för honom att han befinner sig 33 mil från mig, och vänta bara... När jag väl bloggar kommer gallan + alla hans hemligheter fram). Men jag är inte ARG eller ELAAAK.
Jag är så rar och ödmjuk att jag till och med "addar" en av hans låtar.
Just want to remind you:
Axplock från Face - Camelot, På andra sidan det runda bordet
Nu har jag fått känna klart på ditt J...a bord. Trött säger jag! It´s enough!! Hör du mig MEDUSA??
Så här är det:
Cleopatra, förutom att hon är totalt bind & maktgalen, hehehee (där förstörde jag ditt rykte TOTALT) är hon mycket vis, TYVÄRR. (och så ordnade jag upp ryktet...)
Hon är så vis att när vi har relationssnack så vill jag kapa hennes upprepade bord!! Strimla det om och om igen till små, små, TINY tandpetare. Vilket bord undrar ni? Joo, det ska jag berätta, GLADELIGEN!!
Bordet är:
Ett runt bord (såklart!!) där man i mitten har lagt upp problemet (Dvs. killen, äktenskapet, jobbet eller huvudvärken i största allmänheten.) Jaha, säger ni, VART vill jag komma??
Joo, för det är så att när man väl har kånkat på problemet (läs: skittungt, försök du bära ett nittiokilos paket eller ett tio-årigt äktenskap med bagage..) och äntligen lyckats få upp den på bordet (och nu flåsas det...), helt beredd att dissikera och utlämna dig själv fast du nästan har fått astma på kuppen...
Och jag gör det, jag fläkar upp totalt, berättar sånt som inte ens har nämnts (inte ens när det har varit mörkt, mörkt, mitt I skogen..). (svettpärlorna bildas runt läppen..)
Och vad tror ni hon säger då? Jepp när jag väl har pratat klart, ja då ska vi ta en tur runt denna Jä..a bord. Nu tror ni att jag menar sightseeing, but NOP, vi ska ta en runda och se det från ett annat perspektiv. Vilket då undrar ni? Det gör JAG jämnt iallafall...
Yes, mina kära, från motståndarens perspektiv (var jag ironisk?).
Jaja, heligt, vist och till och med beundransvärt (möjligen då...) Denna lilla rundtur kan till och med ge något av ett perspektiv.
Men har någon funderat på om det verkligen finns runda bord i varjes hem? Vart var "äktenskapet med bagage" vid rundvandringen? Och trots att vi nu har byggt och äger ett runt bord, samt varvat det ett tiotal gånger vad hände?? NADA, habibti. Min JUVEL. Nada..
Neej, Jag ska då inte såga mitt fina ekbord, orkar inte dammsuga flisorna, right now...Jag ska bara ta ner den till källaren. Har precis köpt ett fyrkantigt ihopfällbart plastbord som bara tål tallrikar, bestick & glas samt det ätbara.
Och OM jag måste nämna något om ett annat perspektiv, så lämnar jag detta till dig.
http://www.youtube.com/watch?v=BVTyLqkez6A
Axplock från Face - Söndagskonsert- Mozart med Tango
Lite desorienterad och har en känsla av att jag är ensam i huset (jaja, jag vet att det ÄR en lägenhet..). Men mycket riktigt, klockan är halv tolv och det ekade härinne.. Min sydländska vännina reste hem och antagligen så surade hon FORTFARANDE.
Så jag ligger och drar mig en stund, ålar och gäspar. Och kör en nostalgitripp över helgen (väldigt kort för telefonen ringer, väldigt kort för inget av betydelse som kräver nostalgiska känslor hände). Men nu vet jag att det kommer bli en sån dag...
Cleo min ständiga vapendragare (eller är jag hennes?) ringer och skriker i mitt discoskadade öra, men lika glad är jag för det, finns inget bättre än en kall dusch även om det är genom telefonen och utan saliv, hehehee.
Nu undrar ni säkert vad har två vänninor att prata om??? När dom har precis setts för ett antal (några få) timmar sen och dessutom pratar konstant i telefonen.... Jo för er som inte vet, då SKAPAR man samtalsämnen, och jag tippar på att vi är väldigt duktiga på det! ; )
Helt plötsligt kommer jag på att jag har inte tid att sitta & lalla längre även om dagens samtalsämnen var rätt så trevliga, möjligtvis helt angenäma. Hehehee.
Jag ska till Sofiakyrkan och höra på min sjönsjungande lilla syster, hela släkten ska liksom bevittna sjungandet... (om ni framöver tycker att detta är en skryttext så har ni allldeeellles rätt!).
Min Underbara lillasyster (som lånar mig klänningar & färgar mitt hår) sjunger dessutom som en ÄLVA. Och idag är det hennes SOLO debut, FATTAR NI? And i will witness her greatness (eller vad det nu heter)..
Mozart och Händel står i programet (förutom något ryskt) och under en timme sitter jag alldelles hänförd, av kören, av gästartisterna, men mest av SysterYsters lillasyster som sjunger fantastisk solo under Missa i någon dur (eller VAD det nu heter).
Såpass att mina ögon glänser och tårarna kryper fram (inte så att jag störtbölar precis), men såpass att jag känner mig riktigt tvungen att teaterviska till tanterna bredvid, att hon där, hon är MIN syster, just so YOU know!
Självklart har vi "celebration" fika for an outstanding performance och därefter tar jag mig hem (heja stockholmskommunikationen). Men att äga en bil vore väl bra? Okej att ha körkort kan väl vara steg 1. DÅ.
Under min hemresa funderar jag lite över hur det kommer sig att musik alltid får mig att minnas, känna eller till och med bööölaa.. (jag är nog lite egen).
Givetvis "poppar" ett minne fram, nämligen denna:
Sommar och jag strossar i Gamla stan/mot Rosenbad (eller vart det nu var), när, undrar ni? Tja säg det, har ett jävulusiskt dåligt minne beträffande tid, allting bara blir till en smörja, liksom en ihopblandad tidslinje, försök och trassla ut den ni.. Jag har gett upp, kunde ha varit för 10 år sen kunde ha varit för 3, who knows, who cares?
Men mitt i gatan står fyra gatumusikanter (eller borde jag säga exeptionella musiker) alla violinister, som spelar en låt, nej det var fel formulerat, dom spelar något underbart, som VERKLIGEN berör mig och får mig att vilja stanna kvar och be dom trycka på repeatknappen. Over and over again. Hänger ni med? Har ingen anning vad det var för låt, men springer hem till lillasysters pappa trallandes för att fråga honom..
And HE knows, spelar till och med in den till mig (finns det något snällare??) Vad har din styvpappa done for you lately?
Som revival bestämmer jag mig att så fort jag kommer hem ska jag hitta skivan. And so i do. Släcker alla lampor, tänder ett endaste ljus och lyssnar, lyssnar. NU kan jag trycka på repeatknappen.... Jag kan till och med virvla runt, graciöst naturligtvis, runtom vardagsrumsgolvet...
Med risk att bli totalt utbuad eller betraktad som ett MIFFO:
Axplock från Face - Fightingnation, Lördag2
Bestämde mig rätt så tidigt att jag inte skulle dras in någon annaaaans misär!!! Så jag vägrade blankt att vara grå, trist eller sitta vid något hörn (hmm, nobody puts baby on the corner).
Det hjälpte faktiskt att Brassarna vart superlyckliga över vår ankomst. Och vi började mingla pronto! Hade ingen som helst lust att leka fiiin eller spela svårflörtad, för tro det eller EJ, jag är svårflörtad trots att jag pratar med allt och alla... Dagens sanning..
Vi var ett gäng tjejer som hade abbonerat (läs hittat, PAXAT eller vad vet jag? kom ju sist) ett bord väldigt lägligt, med utsikt över hela VIP området!! Smarta tjejer!
Problemet var att det var lite för mycket testosteron i området, det vill säga för lite dansande.. Och ursäkten haglade liksom...ont i foten, är mörbultad, i´m not a dancer i´m a fighter... MEEE TOOO! So lets dance! Som tur var lyckades vi komma ut på dansgolvet några gånger...Hehehe. Men dom hade rätt, många usla dansare (för det mesta).
Konstigt va? Hur vältränade killar, som sparkar högt och hårt, som duckar snabbt och tål mycket stryk saknar totalt koordination för dans och som dessutom vrider sig i ångest så fort dom märker att det vankas en bra låt & vi börjar röra oss mot dansgolvet...
Jajaaa, alla förutom Christophe förstås.. jag önskar att jag hade koll på hans efternamn.. För då hade jag googlat fram honom och lagt ut en bild.. And SAY NO MORE! That was A MAN. Skruvade inte på sig, dansade bra, och såg oförskämt snygg ut! Jag såg men rörde inte, det var helt oskyldigt, visst Cleo? Jaja du märkte inte ens...
Hmmm, jag glömde att berätta att smurfen ringer mig tusentals gånger, tills jag bestämmer mig för att vägra svara. Fick han ångest för att jag var ute? Varför då? Jag tillhör inte honom! Han smsar att han känner sig som en idiot och att jag inte ska ringa honom mer!!!
Trodde han att det gjorde ont någonstans? KNÄPPO, det är faktiskt DU som är en IGEL!. Nu SURAR HAN.
Men nu hade vi "vipat" klart och det var dags att dra vidare till ett ställe där det var öppet till FEM!
Solidaritet blev det, och inte mitt favvo ställe precis, NOT my kind of music, "plocka äpplen ställe", som CLEO brukar säga, men jag hade andra intressen där, så det passade mig alldeles utmärkt!
Mrs. Japanese stack hem för att sova, Cleo var hungrig så hon stack hon med, så till slut var det bara jag och my alien friend.. OCH hon SURAR.
Vi lämnar stället efter någon timme eller så, OCH hon är missnöjd.
Jag däremot mår utomordentligt bra! Trots att hon dissar totalt kvällen, sällskapet, allt.
I did NOT loose my temper, vad duktig jag har blivit....
Axplock från Face - Fightingnation, Lördag
Vaknar lördagsmorgon rätt så möör, eller borde jag nämna att det var förmiddag? Men fortfarande lördag? Med ont i fötterna och dundrande huvudvärk, och det var inte pga Alkohol. Antagligen för att jag hade tränat dagen innan med fel sorts skor (den billiga varianten av gympadojjor) och sen gått ut för att dansa med klackar... Trots mina blåsor.. Huvudvärken kanske kan förklaras med att stormen annalkades.. omedvetet kände jag på mig...
Min gäst från det stooora landet har spring i benen, ska träffa vänninor och såklart shoppa loss. Men jag, jag funderar fortfarande på hur jag ska somna om skönt på soffan... Och jag känner verkligen att jag måste ladda mina batterier, för vi ska ut igen, det är lördag och jag är inte purung precis. Okej det är nog en dålig ursäkt för hon är trots allt åtta år äldre OCH har spring i benen..
KL. fyra ringer hon och väcker mig och undrar om jag ska till stan, men jag är helt omotiverad, sömndrucken och vetandes att hon ville bara ha sällskap tills hennes andra vännina skulle fika med henne kl sex. i nicely decline. (trots att nu börjar jag känna mig som en dålig vän...). Hon tjatar & SURAR. Hmm för den som INTE VET, ska jag berätta nu att det är det sista man ska göra med mig.. Så fort jag börjar känna ett tvång eller en antydan till manipulation förvandlas jag till MRS. STIFF!! Helt J...a orubblig, det är som om MRS. STIFF tar över och Trevliga Lilian försvann. Jaja frågar man Cleo så är jag bitchig nästan jämnt, men jag är det med ett leende! (undrar om hon menade på munnen? Eller var det my b....hind?)
Så hon kommer hem sent gör sig iordning och är klar medans jag fortfarande letar i garderoben efter kläderna.. Har ni hört hjärnskrynklare kategorisera folk? Amatören här vill "labla". Min vännina är såklart passivt agressiv.
Och nu börjar jag få käka upp degen som Jäv...n har knådat.
Jag frågar henne om vad hon tycker om klänningen, ska jag ha den eller den?- Jag vet inte, säger hon. Vad tycker du? Inga problem jag väljer. Känner mig för att vara söt och tar på mig skolflicksvarianten.
En stund senare frågar jag om håret uppsatt eller löst och utflippat? Och nu kommer bomben:
- Jag tycker att det är något som du ska tycka själv, du ska inte behöva fråga någon annan om hur du ska se ut.
Underförstått kallar hon mig för osäker... Men ni missade tooonnen. Jag backar, säger inte ett ord utan levererar ett leende. Nobody is going to ruin my night. Räknar till tre och fixar håret.
Men nu är irritationen på topp in my house, för vi vet inte riktigt vart vi ska... Vi har nämligen olika options, Fest i förorten, fest på Ekens dansa här eller där. Och det är inte bestämt. Jag ÄR cool, mig spelar det ingen roll, jag ska ut och ha fun. Och nu är det bestämt. Vi ska på VIP festen för MMA Galan and she is not happy... Så jag försöker lätta upp stämningen.. Säger att det finns BRASSAR och FRANSMÄN, roliga människor och snygga män. Men det hjälper inte...
Nu räknar jag till tio levererar ännu ett leende och vi åker för att möta upp Cleo. I am NOT loosing my temper!!
Axplock från Face - Goldenation, Fredag
Men jag har helt plötsligt vaknat till liv igen (fastnade i någon sorts kokong, liksom..)
Fredag vaknade jag och tänkte helt enkelt prova, allt eller inget. Några kanske tänker det blev inget, men jag formulerar det till att det blev allt!! Vart det krångligt?? Jaja, det blir inga fler detaljer än så, eller något fumligt tillägg..
Jag kan bara säga att Fredagen började sådär och min Weekend slutade fantastiskt, med en skönsjungande konsert på Söndag.
Ska jag berätta från början? Okej, men den som yppar ett enda ord om det här är dödens! Me inklusive, nej skoja bara! Mord är out of the question. Däremot drar jag mig inte för att strypa någon (som ni snart ska få höra...).
På Fredag morgon ringer jag min utländska vännina och undrar om hon bara snackade eller om hon verkligen skulle dyka upp här in the big Capital of this tiny country??. Följdfrågan från henne var vad tycker du? Hade jag vetat bättre hade jag svarat: du vet bäst själv, ring när du har bestämt dig. PUNKT. (förklaring till detta kommer antagligen på del 2)
Men neeej, Jag svarar glad i hågen självklart ska du komma... Jag ringer henne flera gånger under hennes resa och kollar om allt är ok osv.. Bara för att jag inte har sett henne på länge och ÄR glad över hennes visit.
Så väl här i Sthlm , vill min vännina gå till "Golden Hits". SAY NO MORE. Jag rör inte en min, fast vi alla vet vad jag kanske tänker...
Tjohoo! Nu ska jag till en av stans köttmarknader (okej kanske är det så att alla uteställen är marknader, men nu pratar vi om en som jag anser inte har klass). Återigen, neeej, jag rör inte en min utan går gladeligen tillviljes och utgår från ett positivt mindset och säger vad kul vi kommer att ha det!
Ha kul på Golden hits betydde detta:
1. Undvika alla fulla, illaluktande män som efter några glas+ en förfest hemma helt plötsligt har byggt ett jävelusiskt självförtroende så att dom anser att charmen ligger i sluddret...Eller var det dreglet?
2. Dansa på tre olika dansgolv till musik som är lika förjävligt som punkt nummer 1. dvs hatade musiken, hatade stanken men skuttade ändå..
3. Undvika en egyptisk spottad kopia av läkaren, jävla maaardrrrööm. Jag menar kan man ha mer otur?? För likheten var slående, såpass att min väninna från sydligare breddgrader trodde först att det var läkaren.. And guess vad egyptiern hade för yrke??? Vilken jävla sjukhusmagnet, i have become...
4. Sist men inte MINST, Vända mig om i fullt synligt raseri (mina ögon svartnade rejält) ta strypgrepp på en dansandes idiot som missbedömde situationen fullständigt genom att tro att hans händer var målsökande missiler, och MÅLET var my behind. Klämde hans hals och väste att han rör mig inte igen för annars kommer han att ligga kvar på golvet. Lovar att han kommer att fundera minst två gånger innan han börjar leka händer= målsökande missiler..
Borde jag nämna att vi stannade kvar tills stället stängdes? Borde jag nämna att det var sista gången jag satt min fot där? Nämnde jag att vi åkte hem under tystnad och att hon var missnöjd? Booorrde jag nämna nåt?
Vänta bara tills jag berättar om Lördagen...
Axplock från Face - Prinsen från Kuwait
Jag börjar känna mig på en skrivartopp just nu och kom att minnas (efter dagens samtal med Cleo..Hehehehee) om historien när två krigiska kvinnor gaddar sig mot Prinsen från Kuwait.
Det var en gång två kvinnor (Cleo & jag), som skulle ut och dansa. Förfesten skulle vara hos Mrs. Japanese, men dit dök jag aldrig upp..(För Herr Doktor bestämde sig att han skulle höra av sig på en lördagskväll och förstöra, fullkomligt, mina planer....Lyckades inte!!). Så efter mycket om och men och tusentals tårar, bättrade jag på sminket och träffade dessa vackra varelser i stan.. (jaja tappar tråden ju, det här är en helt annan historia).
Cleopatra, en vacker mamma, Stillig, Kvinnlig, Charmig och fullständigt farlig. Hennes blick borrar sig i ditt hjärta och sätter en man i brand eller förstenar, skrämmer den modigaste och förlöjligar den rädde. Hehehhe. (sanna citat från mina undersökningar). Hon härstammar från den arabiska vandrarfolken, utan land, och hela hon utsöndrar makt. Detta är Cleopatra min Medusa.
Så man tycker inte att det är märkligt att Prinsen från Kuwait, just den kvällen, just vid baren, fastnar som en fluga på... hästskit, aj satan, jag menar som en fluga på spindelväv. Han är alldelels betagen (det syyyns), men samtidigt vill han vara man och inte hund, så han spelar intelligent (fatta att jag inte skrev smart...) och Cool.
Så han jagar sitt byte (redan dagen efter) som den jägaren och förnäma prinsen han tror sig vara. Han förför, smeker, glädjer och utmanar henne med sina välgenomtänkta ord. Men han har missat en viktig sak, en mycket väsentlig liten bit, han har inte förstått Cleopatra, min Medusas natur (vilket misstaaag). Han fäller inte sitt byte, (neeej, för hon har faktiskt varit jagad förr), nej hon gäckar honom, väjer och när han tror att det är dags att hala in fisken, har hon förvandlats till fågeln Fenix. Det är bara att börja om på nytt...
Detta pågår i flera dagar och han börjar bli modstulen, en djinn börjar viska i hans öra, och når hans hjärta, att trots hennes härkomst är hon inte rätt, hon har inte den rätta tron, är inte fin nog, hon är snäll men inte GOD. Och han kastar den första stenen... Han måste ha glömt vart han träffade henne, den prinsen, glömde att han ville svalka sig under hennes skugga.... Hela kvällen följde hans blick hennes dans.
Jaja, i allafall en kväll när vi (genom telefonen, såååklaart) har ältat alla världens problem och återgår till det vi är bäst på (dvs. analysera & dissikera våra uppvaktare) och just vid tillfället höll på med en obduktion av Prinsen av Kuwait, piiiper det i Cleo´s mobil... Guess who??
Yes, The Majesty himself, Prinsen som inte längre är så tilltalande, snarare som den unge lamköttet han är.. Hmm, nämnde jag att han var 8 (läs: åtta år) yngre än Medusa?
Men han han har boken i högsta hugg, narrar henne för att hon aldrig har öppnat den. Dömer för att han känner sig nog en AAAniiing NOBBAD. Allt detta under flera långa sms konversationer, och som jag får ta del av (om han bara visste...)
Men det han inte vet är att någon kommer till undsättning, NÅGON harLäääst boken. Inte blivit matad av massa prat utan faktiskt försökt att tänka själv. Och som dessutom har koll på verserna. Och fullständigt kör över honom. Slår på hans små fingrar och till och med lägger fram en lysande teori om att allt annat än boken borde förkastas. För det kan faktiskt tolkas så om man bara har läst den...
Prinsen blev tillintetgjord, och det bästa med det hela Cleo, var att han underskattade. Han blev snärjd och överskattade sig själv...
Men sensmoralen är faktiskt en annan:
Det finns ingen kvinna (eller man, för den delen) som vill bli tillrättavisad eller stenad med ord, även om det är någons sanning. Varje kvinna eller man vill kunna känna sig accepterad för den man är. Även om man inte är fullkomlig, för låt oss vara seriösa här ett tag... Vem är det?
Och vad trodde Prinsen? Att han skulle förudmjuka Cleopatra till underkastelse? Till kärlek?
Det finns ingen bättre sätt att få en kvinnas totala kärlek än genom att älska henne, trots allt...
Vem vill inte höra:
Jag dyrkar dig, mina ögon?
http://www.youtube.com/watch?v=PpOykqxbh3I
Axplock från Face - Sorry
måste man stanna upp, hämta andan, meditera och ställa sig en fråga eller två.
Vad är viktigt? Vad är lycka? Vad kan jag eller vill jag leva med?
Vad bör jag lära mig? Vad ska jag ändra på?
Vart ska jag gå? Vart vill jag fortsätta till?
Vad vill jag ta med mig, när min tid är inne och jag sluter mina ögon?
Människan lever i en karusell, som snurrar konstant och jag borde väl bli tacksam när den "gets out of order" så att jag hinner orientera mig igen.
Vi är alla barn av vår tid och det vi bär med oss, ett förflutet, ärr som gör sig påminda, såna som har läkts, några som inte ens syns eller såna som vid minsta lilla, börjar blöda igen.
Alla, älskar en hjälte, ibland för sitt mod, någongång för sin djärvhet, eller för sin styrka. Men jag tror att alla älskar hjälten för att man vill bli räddad. Frågan är bara: från vad?
För min del, ville jag bli räddad till ett liv av never ending love, and they lived happely ever after. Bort från, borde vara, ramar, rätt och fel, olika värderingar..
Min riddare skulle ge mig det jag trodde var det ultimata:
Villkorslöst Kärlek
Och som det verkade lovande, och SÅ FEL jag hade...
So,
Axplock från Face - Sköna Torsdag på väg till hemska Fredag
Eftersom jag la ner gårdagens fortsättning (part two), för det var full rulle hos mig. (har som vanligt en dålig tidsuppfattning).
Tänkte återknyta till det som var viktigast...(ja, CLEO, jag tjatar om det, vet att jag har pratat om det ungefär 10 ggr). Jag såg liksom fram emot det hela...
Och för er alla som jag inte har tjatat om det till, så kom systeryster´s lilla syster hem för "a session" av hårfärgning. Det är liksom så att det är middag imorgon, och jag vill vara fiiin. Snygg, snygg, snygg, inte för någon annans skull, men för min egen.
Medans jag väntar på sonens träning, luskollar jag färghyllorna på ICA och efter mycket om och men (och ett antal smygtittande på dom andra tanterna som bara köpte svart färg), valde jag Golden Mahogny (sådär lagom flashigt..).Lyxflashigt, sådär astoneshing...
Springer hem med massa ungar i släptåg (hemlis= tror nog att gabbis kompisar tycker att jag är rätt så cool). Eller bara lagom skönt galen. OR rätt så ung (svensk-tullingemått mätt, där flesta mammorna har 2,5 barn, villa, saab-combi, läsglasögon och så jävligt ordentliga att dom betalar radiotjänsträkningen). But i do not own a TV. ;)
Okej, vi skiljs åt, ungarna & jag (tappar nästan bort min egen), men hittar honom med detsamma. Desperatly. Lagar mat till min skönsjungande lillasyster (mutning=färgning) och väntar tålmodigt!
Måste faktiskt ge Mandipandi en ELOGE för hennes mästerverk, it was her first time och jag kom ut ur duschen utan att ha:
- Tappat håret
- Fula färgfläckar på pannan/öronen eller nacken.
Men låt oss kommentera valet av färgen...OR not. Om jag säger så här, istället: Snygg, snygg, snygg är inte vad jag kommer vara vid middagen, jag får satsa på charmig, Cleo. CHARMIG....
Och snuvig, för idag vaknade jag (med Gabbis ljuva stämma att frukosten var klar) helt dåsig, med feber och en rejäl bit sandpapper instoppat i käften!! Tittade (snabbt) i spegeln och såg min äggplanta till hår samt min stoora snooriga näsa och tänkte att det inte finns nog te med honung eller schampo i hela världen som kommer få mig att vara charmig imorgon. Så jag ändrar det till att jag satsar på FUNKTIONELL.
Hmm, med större eftertanke, tar jag tillbaka allt som sagts..
Because I am:
http://www.youtube.com/watch?v=KNthqC2fsVw
MED snooor och allt...
Axplock från Face - Sköna TORSDAG... Part one.
Idag är det en sån där dag, som jag inte kan sitta in the phone med dig. Har sååå ofantligt mycket att göra, förstår du.(läs=skitskraj över vad du ska säga om min bimbo-varning).
Så jag skriver lite nu istället och väntar tills imorgon, när jag har vaknat modigare..Hmmm(fatta att jag sitter i kaffét och skriver med en lånad penna på en metro tidning). Sjukt va? Har ju blivit fanastisk, nej fanatisk, neeej fantastisk på att ordbajsa!!
Varför jag sitter på ett kaffé??
Så glad att du frågade, Cleo, såå glad!
Jo, för man (föräldrar) får inte vistas i dojon när barnen tränar karate... Tyvärr(och alla mammor instämmer, särskilt singelmammorna) det är en regel som man måste följa. Som jag lider med kvinnorna... Jag förstår precis vilken ångest detta förebud skapar. Vem vill inte se sitt underbara lilla pyre utvecklas till en begåvad karateexpert?(läs=följa noggrant Senseis alla rörelser och småfnissa som en tonåring när han rättar till ens barns position). Han rörde min unge, min unge!Yes
Älvan fattar precis vad jag pratar om, eller åtminstone så gjorde hon det förut...
Okej, det är nästan så (men bara nästan) att jag ska börja på karate, bara så att jag för buga inför Sensei och säga OOooZ.
Men nånting har ändrats, ett nytt fenomen, mammorna (och några få singelmammor) har fattat vinken. No tallande på Sensei, här inte. Eller så är det så, att papporna anar ugglor i mossen (nu ska äktenskap räddas hehehe). Inga mammor lämnar sina barn till träning längre! Idag var jag den enda! Jippi!
Föresten, läste en notis i METRO (tidningen):

Maxitrosans inmarsch
Bekvämt är trendigt- nu är det dags att slänga stringen.
Slänga stringen? Använder du string?
Vad kul! Visste inte att jag vart modern igen (men jag trodde att jag var det hela tiden...JU..) Nu kan jag med gott samvete säga att jag följer modet slaviskt!
Det ringer på dörren! SysterYsters lilla syster är här för att färga hår!
Do not TOUCH the Sensei!
http://www.youtube.com/watch?v=OUfpKzdLtec
Mina ögon...Mitt Hjärta
Ord inristat, som en tatuering i min hud,
arabesker i mitt främmande språk.
Djupt in i min hud dessa ord,
För att ge mig ditt mod.
Lyktan, som belyser mitt sökande,
Så att jag följer vägen, när mörkret faller.
Ord likt en danserskas piruetter i min hud,
Virvlande, dansandes kärlekens saknad.
Ord lika tung som dit kors jag bär med dig,
Så att vi inte glömmer vårt hjärtas skrii.
Rader som mitt ärr, ristad av eld och järn
Slavinnans märke, under kärlekens törn.
Bokstäver som ettsats in i din hud,
Varken vatten eller tvål förändrar dess färg.
Orden som är Heliga för dig,
Men förblir glömda av mig.
Ett rop, en saknad, min återförening
Beständig som din tatuering.
Axplock från Face - Läkartid-911?
Cleopatra, min Gudinna...
Jag gjorde något hemskt, urbota DUMT, IQ befriat och riktigt, riktigt BLONT!!(NU undrar jag om jag har blonda vänner på face... Men neeej, kunde inte hitta någon, kollade friend´s listan).
Efter vårt dagliga samtal, skyndade jag mig till toasitsen och försökte kräma (trodde att jag led av akut magsjuka, men nooop, det var antagligen NERVERNA). Eller möjligtvis dom 3 litrerna kaffe jag dricker vareviga dag.(men det var det inte heller). NADA, hade bara ONT.
Så jag kryyyper till soffan, och börjar tänka (NU börjar det blonda...). För jag tänker inte på bättre tider,vår kommande middag eller på min Brasilien resa. Neeej, Jag tänker på läkaren, och hur jag saknar hans diagnoser (säg no more!!). IDIOT, som jag är, messar jag efter receptet, och inom loppet av några sekunder får jag flera lugnande ord med smiley´s och allt!
Nu är jag mitt i skiten, fastnat, i ett fantasirus av lyckopiller som bara verkar for the moment (and I KNOW that). Jag har precis satt mig i ett skenande tåg och VILL absolut inte hoppa av, nooo. Tänker på att messa ett svar men knappar snabbt fram, och ringer hans journummer (låt oss byta skenande tåg mot störtande flygplan, istället). Why not?
Och jag simmar i skiten, tänker inte ens på stanken utan känner mig helt fridfull så länge han undersöker mig, situationen, förra veckans händelser & skvaller (saknade ju, liksom, bara snacket).
Men då ställer han en fråga rakt upp och ner! Bara sådär..(och nu undrar du väl, Cleo, vilken fråga var det?) Jo, det ska jag tala om för dig!:
- Har jag sökt mig till en psykolog?? (dagens sanning).
Så jag stammar mig fram (medans jag tänker febrilt) och säger:
- Tycker du att jag behöver en??
(farligt, farligt nu börjar graven grävas, HANS dvs.)
Och han svarar:
- Gör inte du??
(okej, NU fattar jag att han måste ha skolkat sig fram medicinstudierna!! Definitvt! Han har förfalskat sin läkarleg, FOOL). Me or him, me or him...me or him???
Men eftersom jag har varit en duktig, lyssnerska (trots att läkaren sa att jag hade MYCKET vax i mina öron). Dagens sanning det med! Kom jag ihåg din historia om sol&våraren, CLEO..
Så jag behåller fattningen, do not piss the one som har makten, (även om det bara gäller ditt hjärta...)
Jag bara täpper till graven med lite jord och sörjer, som den IQ-befriande änkan jag är, och tänker...Sorg kanske gör en sjuk i huvudet? Behöver jag terapi? Ska jag BYTA Läkare?
VART är min snuttefilt?
Så var snäll och ring, för jag har fått en släng av STOCKHOLMSSYNDROMET.
http://www.youtube.com/watch?v=uQvCcRiem9c
Axplock från Face - THE MAN
Pålitlig, Ångerfull, Vänlig, Älskad, Generös,
Kärleksfull, Omtänksam, Mogen, Trogen, Intelligent, Liderlig, Leende,
Modig, Idérik, God,
Stöttande, Ambitiös, Kommunikativ, Nära, Affärssinnad, Respektfull,
Förfinad, Allmännbildad, Kreativ, Tålmodig, Ivrig, Stilfull, Känslig,Trygg,
Duglig, Inspirerande, Naturlig, Rolig, Öppensinnad, Säker, Taktfull
Manlig, Vis, Hjälpsam
Lojal
Axplock från Face - Until death do us apart - AMEN
Jag har ju totalt glömt att meddela er, och förkunna offentligt, att MOI kommer få en drastisk tillökning i Tullingefamiljen (det vill säga i Kvällsv. 12)!!
För er som aldrig har blivit hembjudna till mig (dvs. nästan alla på face, för jag är sååå LAT, orkar inte göda er alla), bor jag söder om söder (låter bättre så, hehe..he) i en femma där det EKAR(HOHOOooo), och nu EKAAAAR det verkligen, 2 pers på 118 kvm, varav den ena går på karate 2 ggr/ veckan och under den resterande tiden antingen våldgästar Älvan & Son eller försöker smyga sig fram till spelkonsolen, obemärkt... DO NOT THINK SO!!!
I allafall...
Nu kommer lägenheten att fyllas av små, små tripande steg. barnagråt, bus och klåfingrande tallande på tant DRAKES platt-TV. För att inte nämna, nyfödda Azizas, mitt i natten amning och blöjbyten!!HEHe..he.he.he.
KUL VA?
Och jag har bara en sak att säga om det! YES!!!
Tror ni mig inte??
Trots min härstamning av den "dragonska" falangen bor det, allt, ett litet rådjur i mig som smälter likt is i ett Whiskyglas (kände du igen det, malackias?). Okej sprit och barn hör inte ihop, så jag ändrar formuleringen, off course...
Jaja, Jag smälter som is i ett varmt BADKAR DÅ!
Finns inget skönare än babylukt, eller den "vackres" stora frågande (läs tiggande) ögon när han är sugen på nåt. Eller "prinsens" envisa ogillande, för han har just fått en skrapa av tant Drake, för han vågade drista en jätte skandal mitt i Willy´s.
Men bäst av allt är att jag kommer att bli FRU. Hon har återvänt!!!
Vi kommer att ligga i sängen och Håva in oss Glass i stora Lass, varvade med kärlekstårar & syskontårar(precis som förr). Jag kommer att äta HALAL vareviga dag, fnysa om hon lagar curry och le lite oroat när Gabbis frågar varför i hela fridens namn, är hans dingalong inte som deras dingeling.
Men det är väl som sig bör...
Hon kommer att bli lite irriterad när tant Drake skäller på barnen (för dom är ju trots allt barn??!!). Men blir lika överlycklig när jag gosar ihjäl dom små liven...
Hon kommer tålmodigt att titta på mig, när hon ser en orkan annalkas smygandes, och hon hinner utrymma, innan den anländer och lämnar en miniförödelse (det blir ingen, HON har löst problemet).
Jag kommer att säga att jag älskar henne, och hon, att jag är vacker och hennes fru.
Vi kommer att ha TV kvällar och Barnaktiviteter, precis som Mrs. och Mrs.
Är det inte ett äktenskap, så säg mig? Okej, vi konsumerar inte akten,(skulle aaaaldrig falla MIG in), men hur många äktenskap gör det efter 18 År??
Och när Gabriel & Jag åker på "smekmånad" till Brasilien, kommer jag inte alls vara orolig över platt-TV´n.
NOT!
Men mest av allt, SIS, så vill jag att du ska veta att HON var hans favorit. Det var i hennes armar han slöt sina ögon och tog sitt sista andetag.
Axplock från Face - SysterDyster
Jaha, nu har jag väckt en hel facenation,(typ 3 st..) som undrar, oroligt, om jag är på väg att tappa förståndet?? Är jag otroligt ledsen? Möjligtvis självmordsbenägen?? Knapprar jag på piller?
Fick tametusan till och med finbesök idag (du skulle antagligen kolla upp om jag var hel och ren), jag kom på dig, kom på dig, hehe..he
Och älvan som kom på pannkakskalas (som denna "deprimerade" lagade), vågade dryfta något om att jag såg hängig ut.. Tacka Fa....an för det, efter pralinasken som jag åt upp igår, vad förväntade du dig? Din ulv i fårakläder, ditt fel att jag är finnig!!!
Till och med telefonen ringer stup i kvarten, what´s about that?? Jag har BESÖK! Blir ju kollad om jag är hel och ren. Telefonen har varit helt stum (förutom mellan 20:00 till 24:00 varje dag, för då pratar jag med CLEO),Och nu TUTAR den konstant sedans 17:00!!!
Så låt mig få förklara dramat. It is FUN! A BIT fiction. Tillsammans med min snuttefilt (läs laptopen) känner jag mig grymt väl omhändertagen.. Han finns där för mig, öppnar sig endast för mig (bara JAG har lösenordet), låter mig "smattra" på honom, delar och minns mina ord, lyssnar och får mig att skratta åt mina rader. (men han roar sig aldrig på min bekostnad).
Dessutom så tjafsar han aldrig... Vad mer kan jag begära?
Han VILL bli nyttjad, så vadå? A girl gotta do what a girl gotta do. Sen, om det betyder att jag tar i, fantiserar lite eller "böjer" en aning på verkligheten, vad gör det?
Jag är ROAD, hoppas jag lyckas roa er med.(speciellt CLEO, för att hon orkar med mig, just nu).
Jag är till och med så road att jag ska färga håret, fixa naglarna och göra stan osäker...
Men därefter springer jag raka vägen hem till min älskade snuttefilt!!
För han är min.
Axplock fån Face - Music cleans my Soul, yours 2!
Och allt jag kan tänka på är att jag hoppas att det blir natt snart så att den här dagen tar slut, även den. Låt mig få sova bort den..
Jag är inte riktigt säker hur ni andra gör (tips någon?) när man avnjuter ett missmod, vältrar sig i sorg eller bara allmänt tycker synd om sig själv...(ni hör, detta låter illa..)
But i always do:
THE MUSIC REVIVAL
Om jag tänker efter, måste jag tyvärr medge, att trots mitt synliga ointresse för musik, så är jag "a sucker" när det gäller att minnas låtar till viktiga händelser (och oviktiga)...Dom bara dyker upp, helt oförberett och då undrar jag alltid lika förvånat, i vilken kista hade jag begravt denna skelett??? Så ni fattar väl att när någon är 33 år (say no names, say no names) så kan en hel J...a kyrkogård dyka upp!
Medans jag duschade idag, (för även det måste man göra, trots att man vältrar), Är ju livrädd att lukta illa, eller som jag brukar säga, BRASILILLA. Ni som har åkt buss där, under sommaren, fattar!!!
Japp, Cleopatra, under duschen kom jag att tänka på min vän bartendern...(ja underligt ställe att dyka upp på). Men som sagt, jag har en hel kyrkogård...
Min vän bartenders strategi var:
MR. BARRY WHITE
Taktiken var att få rätt ambient (dvs. mööööra steken)! Han gjorde det med mig, fransyskan, vichy-vattnet & konstnärinnan (okej, kanske inte konstnärinnan, behövdes inte, hon var redan mööörr).
Nu tänker du, Cleo min Medusa, vilket SCHWEIN!!! Men neeeej, det var helt underbart! Okej fram tills det att jag genomskådade det hela och fattade att jag inte var så J...a unik. Men med facit i hand, vem är det? hehe...he.
Och genast tänker du, säkert, vilken konstig cheesy musiksmak (om inte, borde du ha tänkt det, cleo). I KNOW håller fullständigt med dig!
Så medans jag torkar mig, och krämar in mig (låt oss motverka tiden, dear) "POPPAR" detta:
Och Cleo, fatta att jag skuttar och nynnar runt, in my penthouse!! (nåt ännu svårare,var att jag lyckades hitta fanskapet på youtube!!). Vet du hur många gånger jag har skrållat för fulla muggar i Saaben 93 AERO? (mycket viktigt att ta med det sista, enligt läkaren). Och nej jag har inte usel smak, jag är bara en vanemänniska. Efter 1000´nde gången gillar man den.
Okej, så nu CLEOPATRA min MEDUSA. Antingen börjar du läsa det här (vill ju roa dig såsom du får mig att skratta varje kväll genom telefonen) eller så är vi osams!! Minst i några sekunder...
Antingen trycker jag på rewind eller så får någon:
Axplock från Face - Diamonds, Pearls & Champagne
Har ni någonsin hört talesättet att någon är värd sin egen vikt i Guld??? Såklart! Det är vida känt? Eller hur??
Men finns det någon allmännbildad människa på face som kan upplysa mig vart/varför talesättet uppstod??? Äh, Jag nöjer mig med vem som helst, du behöver inte vara en besserwiesser.
Please, pretty please?
Och tills någon dementerar min nyfunna teori tänker jag delge er den som dagens enda sanning. Kristalklart? Eller borde jag säga Cristaal? Den var nog lite svårfattad..
Allt började för länge sen, som allt vårt ursprung (personligen härstammar jag från Drakarna, from HELL, men det är hemligt, det. Bara du, Bertita och Vichy-vattnet som vet). Hehe..he..
Okej länge sen, före Zornkullornas era, ni vet, nakna "bastanta" kvinnorna som målades som kvinnoideal men före faraonernas tid, helt säkert, för Nefertiti var ju en pinne!! Eller hur, Cleo, min Medusa? Menar ju, Cleo, min Musa! Visst är det så, visst?
Alla visste ju att en välgödd kvinna/man innebar en hög status för då hade man råd med olja, matolja förvisso, men ändock.
Så myntades uttrycket värd sin vikt i guld; många kilon, mycket guld.
Från det var det inte något stort eller konstigt hopp till att värdesätta kvinnan (livets juvel) i guld, ju mer status (läs mer kilon) destå mer guld. Kostar att få en fru, kostar att ligga på topp...
Moderniteten har ändrat frasen från verklighet till ett talesätt och nu värderas kvinnan genom "abstrakta termer". Såsom exempelvis: hur hon uppvaktas, prioriteras, och till och med tilltalas.
Våga läxa upp din kvinna offentligt eller tillintetgöra hennes ord genom att kasta en blasé replik att hon inte vet vad hon snackar om, och DU ÄR BRÄND.
Du VÄRDESÄTTER inte henne.
Tillägger du dessutom, som konstanta stickrepliker, att hon bör justeras lite, har du inte fattat hennes sanna VÄRDE! She is NOT a car!
Your fool, hon har säkert vakat vid din sjukhusbädd, lagat din mat, tvättat dina kläder, värmt din säng och fött din avkomma!!
Därav sitter jag i sann matvraksanda och proppar i mig Ferrero Rocher praliner (tack för asken, min älva), för att säkerhetställa att ingen missar MITT värde! ; )
Låt oss återgå till Guld och Real Estates, kan inte bli fel då....
Och om ni anser att ni behöver inspiration, lyssna gärna på Alicia, hon vet, hon.
http://www.youtube.com/watch?v=-PWunLT7Wgw
Axplock från Face - Mellan Kärlek & Galenskap finns Besatthet
Jag har hållit mig hela dagen, sett riktigt fram emot min terapistund, och räknat fram ett antal ämnen som jag vill ordbajsa om!
Menmen, eftersom, i am a toddler, i skrivandets stund, censurerade jag ett antal picanta ämnen. För att dom är för privata, utlämnande eller antagligen (tippar på den här) för att jag är rädd att få stryk.
Do NOT touch my face it´s my fortune!
Men vänta bara tills jag blir varm om kläderna! It´s getting hot in here!
Jag har haft turen att träffa/lära känna många intressanta människor (så svårt var det ju inte, bara öppna käften..) och det finns inget roligare än att analysera beteenden och livshistorier (så länge det inte är ens egen) håller ni inte med?
COME ON ´
Inget är mer glädjande än lite oskyldigt skvaller (jaja inte glädjande då, men KUL va???!!)
Men under alla mina verksamma år som användare av mitt välkända analysredkap "tänka fritt & känna mig för" finns det ett fenomen som nästan alla (om inte, så är du skum, definitivt!) har varit med om:
THE REBOUND
Definition: En person som man ständigt återkommer till varje gång ens hjärta har krossats av någon annan än The Rebound. För man kan väl inte "rebounda" till sitt rebound, eller HUR? Då har man tyvärr redan nått stadiet av galenskap.
Lilian´s definition: När ditt hjärta är krossat pga Kärlek, och INNAN du blir Galen, griper du tag i Besattheten = Your Rebound.
And why the hell do we do that? Man har inte ens ägnat The Rebound en endaste tanke (sorry Habibi, hoppas du inte läser det här..) medans livet är förgyllt och doftar rosor men så fort katastrofen annalkar och skiten börjar stinka, dyker du upp som gubben i lådan....
Enkelt, you are off limits, egentligen. En illusion man har, väl medveten om The Rebounds omöjliga karaktär, skräck för att binda sig, bristande förmåga att älska eller det geografiska avståndet emellan.(My homie har haft hennes under 22 år och han bor inte ens i Sverige!!!)
Så det är inte alltid hångelvarning på en Rebound, det kan vara platoniskt (same same.. Gör ändå ingen större skillnad ). The Rebound är ju trots allt bara en illusion.
Min, däremot har "bara" varat i TOLV år (& tre omgångar)!!
Men jag är SAFE nu, hehe, denna gång har jag genomskådat min besatthet och har faktiskt medvetet valt mitt Galenskap!! BELIEVE IT OR NOT!
Så för er alla som gärna hänger med på en liten trip av galen Tortyr,
Enjoy,
http://www.youtube.com/watch?v=yChT7ZgHbbk
Axplock från face - Söndagshäng... Part two
Jag börjar bli smått orolig över hur jag ska avvänjas, hur kommer avtändningen att kännas? Tur att det är en laptop och han kan/får följa med till sängen. För det är en Han, det fattar ni väl?
Så nu till anledningen jag knackar för full rulle igen, på tal om psykopater:
Jag är så J...a förbannad, rent ut sagt, din jävla TÖNT, halvmänniska till man.
Bakgrunds Story:
Har nattat Gabbis (min underbara lilla älskling, en framtida MAN) efter pannkaksätande och soffmys. Loggar in mig på face, because i am addicted, redigerar förra texten och publicerar den. Givetvis utan att ägna en tanke på att jag inte har flyttat på fliken anteckning till något gömt ställe (eller hur man gör), för att jag kan faktiskt vara ett geni, bara jag får till det! Vänta bara Herr Frans!
Till saken: ser att jag har fått ett meddelande i inkorgen, ringer genast som jag ombeds och får genast höra hur män kan vara ass...es.
Eftersom my lips are förseglade och jag har tappat nyckeln, får ni bara läsa den censurerade versionen och det vill säga nada...
Så till alla er som har, begåvat nog, lyckats få modern till era barn att gråta för att ni är schizofrena psykopater, tänk noga ,väldigt NOOOGA.
Handen som gungar vaggan, styr världen. En trasig modersjäl, utan någon tro på mannen sätter sina spår. FÖR ALLTID.
Och du, som har fått min syster att gråta och tappa fotfästet, du har precis förlorat allt, FÖR ALLTID.
Baby don´t cry, he´s not worth it!
http://www.youtube.com/watch?v=_aLFmVwbxro
Axplock från face - Åter till mitt söndagshäng...Part One
Notera att Vissa (idioter) är helt bortglömda...
Tappade jag bort mig? Till saken... Ett känsligt ämne, jo, hur kommer det sig att det inte finns något viktigare för oss (läs mig) än att älta mina kärleksrelationer? Ni mina vänner är egentligen bara med här så att jag inte ska verka helt puckad. Är ni inte glada över att vara mina vänner?
Jo, och när jag väl har dissikerat en relation då hoppar jag villigt in för att dissikera nästa. Fattar ni? Det är ju värre än djurplågeri (kanske ändå inte, men nästan). Så då listar jag fram allt som hände, varför och hur det hände. Men notera: aldrig, aldrig att jag har påtalat mina faiblesser (har väl F...F.. inga fel, gör inga heller). Dessutom är jag väldigt duktig på att komma ihåg alla oförätter, och dessa ältar jag till förbannelse, inte friskt , eller hur? Är det bara fel på mig eller känns det igen? Nekande svar undanbeds
Tack!
Så jag berättade nyligen till min homie om en återkommande dröm jag har(till och med drömmar ältas)... Och med analysredskapet "tänka fritt & känna mig för" kom jag fram till att jag är en hämdlysten liten liten människa, trots att min vännina bedyrade dyrt & heligt att jag inte ens kunde stava till hämnd (visst sa du exakt så, nä, men nästan i alla fall).
Drömmen? jo, om man sammanfattar den så handlade det om hur underbart snygg jag var (påminn mig om att gå ner några kilo, sola, vaxa, fixa håret & naglar, inte att förglömma ett litet, litet lyft) samt hur han efter en helt otippad sammandrabbning på gatan blir helt förstummad och krälar men jag har redan gått vidare SAMT att jag är otroligt lycklig (allt detta med otroligt stort grace från min sida inte hans)!!
Tippar att det kommer hända den närmaste framtiden! NOT!
Men som min underbara sa: Så länge det är i tankarna har det inte hänt!!!Tänkte men gjorde det inte!
Muuuuaaaahhaaa!
Lyssna & begrunda:
Axplock från face - Söndagshäng i soffan
Jaa Fatima, och bara idioter som ringer, som hajar runt ett lik....
Helt ointelligenta meningar och jag orkar bara inte bekräfta en idiot till idag.
Helt plötsligt tycker världen att det är REA, bara så trött. Och dom är ju så unga!
Jag läste ett stycke som jag tyckte sammanfattade hela min förmiddag:
- Det här är problemet. De flesta människor tänker på det de inte vill ha, och de undrar varför det dyker upp i deras liv om och om igen.
Sammanfattning av laws of attraction.
Så nu ska jag formulera exakt allt jag VILL HA, hädanefter... : )
Min lista blir klar imorgon senast?? ; )
Så efter det här är det bara att hoppa in i duschen och fixa till mig, vill ju se representabel ut när det vankas Familjemiddag. Nu önskar jag verkligen att jag var en stolt körkorts & bil ägare. Speciellt vid söndagar. Kan man få limo service kanske? Lektioner? Okej, jag tackar inte nej till skuts!
Nähä då är det bara att knatta ner till pendeln och ta med sig nån skvallertidning (får inte glömma Gabbi).
Hädanefter är det här min terapeftiska sida, Där alla mina ordbajserierer (som jag muntligen undanhåller er av medlidande) Skrivs.
Och för er alla som vill fortsätta chilla på söndagseftermiddag, lyssna på den här!
http://www.youtube.com/watch?v=HYxmS4UNrWY